Kommunvalet
Socialdemokraterna har under den senaste mandatperioden, precis som historiskt, varit det dominerade partiet i Norrköping. S har varit största parti, haft ordförandeposterna i både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, samt flest kommunalråds- och ordförandeposter i nämnderna.
För snart två år sedan efterträdde Olle Vikmång den betydligt mer välkände Lars Stjernkvist som kommunstyrelsens ordförande.
På flera håll i landet har kända lokalpolitiker lyckats vinna röster även från väljare som föredrar andra partier i riksdagsvalet. För fyra år sedan röstade till exempel 28 procent av Norrköpingsborna på S i riksdagsvalet, medan hela 30 procent valde S i kommunen.
Finns det en risk att ni har fått extra "Stjerna"-röster som ni nu riskerar att förlora?
– Jag är rätt säker på att Lasse som person – i och med att han var väldigt känd och omtyckt – drog en och annat röst till partiet. Men tittar vi på det senaste valet så var skillnaden mellan riksdagsresultatet och det till kommunvalet inte särskilt stor. Det fanns ingen tydlig personeffekt, så det är ingenting som gör att jag ligger sömnlös.
Ni går nu till val på att "Vårt Norrköping kan bättre". Samtidigt har S suttit vid makten nästan sen tidernas begynnelse. Varför har Norrköping inte "kunnat bättre" under ert styre tidigare?
– I grunden handlar det om att man som socialdemokrat aldrig kan bli nöjd med hur sakernas tillstånd är. Det kommer alltid att finnas saker som kan bli bättre och vi har uppenbara samhällsproblem i Norrköping, säger han.
– Så även om vi har styrt länge kan vi inte blunda för de problem som finns, utan måste ha en ambition om att göra det bättre. Och ju starkare stöd vi får i valet, desto mer utrymme får vi att genomföra våra lösningar på problemen som vi ser.
Varför har ni inte genomfört de lösningarna redan under den här mandatperioden?
– Dels för att vi inte har egen majoritet och då måste man samarbeta med andra och kompromissa. Och dels är ju ett samhälle heller aldrig statiskt. Det uppstår alltid nya utmaningar och problem, som man behöver möta på delvis nya sätt.
Nyligen hölls den första rättegången efter påskupploppen i Navestad. Vi frågar Olle Vikmång varför han tror att flera hundra Norrköpingsbor, på olika sätt, deltog i de våldsamma upploppen riktade mot polisen. Han säger att han ser "flera bottnar" och nämner bland annat att det fanns kriminella som "använde tillfället för att agera mot polisen".
– Men sen har vi också problem i delar av Norrköping och kanske framförallt i Navestad med ett begynnande parallellsamhälle, även om det långtifrån gäller hela stadsdelen. Att man känner att man inte är en del av Norrköping eller en del av det svenska samhället.
Olle Vikmång berättar att man nu försöker ta det framgångsrika arbetet från Klockaretorpet och upprepa det. Att polisen och kommunen finns på plats och lär känna Navestadsborna är en viktig pusselbit. Hyresbostäder beskrivs också som en "motor" i arbetet och även Stadsmissionen har etablerat sig i Navestad. Men han vill även se ett mer synligt och aktivt föreningsliv i stadsdelen.
– Det som delvis har varit framgångsreceptet i Klockaretorpet har handlat om att bygga upp ett civilsamhälle och ett föreningsliv också. För att skapa de här mötesplatserna och att människor som själva bor i området är med och tar kontroll.
Olle Vikmång säger att man behöver jobba för att få fler Navestadsbor i studier och arbete – och även se till att fler lär sig svenska. Han menar att grunden till problemen i stadsdelen är den arbetslöshet som gör att många barn växer upp utan framtidstro.
– Har man aldrig sett mamma och pappa gå till jobbet, utan normen är att man på något sätt lever utanför samhället och på bidrag är det inte lätt att tro att man själv har möjlighet att göra något annat.
I våras sade Olle Vikmång i NT:s podd att "vi ska vända på varje sten för att bryta rekryteringen till gängen och segregationen". Vi ber honom ge exempel på tre stenar han tänker vända på.
Svaret blir: Fler poliser och kommunala ordningsvakter som rör sig i stadsdelarna och skapar trygghet, mer kameraövervakning på brottsutsatta platser, där det till exempel pågår öppen knarklangning, samt en mer "proaktiv" socialtjänst som jobbar mer uppsökande mot ungdomar.
– Men det är i skolan som nyckeln finns. Och där måste vi hålla i den satsning som vi har gjort och än mer säkerställa att de skickligaste pedagogerna faktiskt tar sig an de tuffaste utmaningarna. Och i dag finns det inte tillräckligt med incitament för en erkänt duktig pedagog att ta ett jobb på en skola i till exempel Navestad, säger han och nämner lönepåslag som en möjlig morot.
Tidigare i år backade S i den infekterade frågan om vägföreningarna och det talades då om sprickor i den styrande Kvartetten, innan man nyligen enades om en gemensam linje.
Var du orolig för att en intern konflikt skulle driva era samarbetspartier i armarna på M?
– Nej, det skulle jag inte säga. Jag förstår att C blev lite tagna på sängen och besvikna över vårt ställningstagande. Men vi har hela tiden, sedan vi fattade det här beslutet i S, haft en väldigt god dialog med C och hela Kvartetten. Jag har inte upplevt att det här har påverkat samarbetet på något sätt.
Var du, innan ni backade, orolig för att frågan om vägföreningarna också skulle straffa er i valet?
– Nej, inte så mycket för vår del. Ska man se rent valtaktiskt så är våra starkaste områden, där vi har som mest röster att hämta, kanske inte i första hand de områden där vägföreningarna är en riktigt het fråga.
Ni vill även avskaffa LOV i hemtjänsten, som KD drev igenom när Kvartetten bildades 2014. Finns det inte en risk att ni får kompromissa bort det igen om ni ska fortsätta regera med KD?
– Så kan det ju vara. Man kan ju aldrig vara säker, när man sätter sig och förhandlar och kompromissar med samarbetspartners, om vad av ens politik som faktiskt går igenom.
Om du står där på valnatten och ser att S, tillsammans med några samarbetspartier, har en egen majoritet och verkligen kan styra kommunen: Skulle du då helst vilja regera med Kvartetten eller V och MP?
– Jag vill så klart ha det styre där vi kan få genomslag för så mycket socialdemokratisk politik som möjligt. Det är det viktigaste för mig. Och sen om det sker med Kvartetten eller de andra partierna... I grunden tror jag att det har tjänat Norrköping väl att vi har haft det här blocköverskridande samarbetet. Det har borgat för en stabilitet och en förmåga att faktiskt kunna styra även när det har varit väldigt stökigt nationellt. Jag tror att ett fortsatt samarbete över blockgränsen är att föredra. Sen exakt vilka som ska ingå vill jag låta vara osagt.
Ni har också fått en utmanare i Ytterområdespartiet, som vill bryta loss bland annat Kolmården och Åby till en egen kommun. Finns det en oro för att få in ett nytt parti i fullmäktige, som kan bli vågmästare?
– Det har ju visat sig vara väldigt, väldigt svårt för nya partier att slå sig in. Särskilt som vi redan är ganska många. Det var lättare tidigare och framförallt för SD, som redan var mer etablerade. Så nej, jag upplever inte att det finns nån oro.
Om Ytterområdespartiet skulle komma in och bli vågmästare, kan ni tänka er att samarbeta med dem?
– Vi har ju sagt att vi är beredda att föra samtal och samarbeten med alla partier, utom SD. Men det har ju sin grund i deras historia och att de är grundade av nynazister – och det är ju verkligen inte Ytterområdespartiet. Så jag ser här och nu inget skäl till varför det partiet skulle uteslutas från samtal, säger han.
– Jag är rätt övertygad om att vi kommer få ett valresultat som ställer ganska stora krav på alla partier – om att ta ansvar för att försöka få ihop ett styre överhuvudtaget. Och att då utesluta partier på förhand tror jag att man ska passa sig för.
Apropå SD. Christopher Jarnvall är öppen för samarbete med er och säger att: "Jag tror, och är rätt övertygad om, att om vi är den enda möjligheten för S att få sitta kvar vid makten, då kommer de att approchera (närma sig) oss."
– Nej. Det kommer aldrig att hända. Det handlar om ryggrad och principer, säger Olle Vikmång och berättar att hans politiska engagemang mycket kom som en reaktion på den rasism han såg på 90-talet.
– Vi hade skinnskallegäng som drog runt i Norrköping, vi hade många våldsdåd med rasistiska förtecken runt om i landet och i den där miljön fanns SD.
Han säger att makten förvisso är viktig för S för att kunna påverka och få igenom sin politik.
– Men vid SD går nån slags anständighetens gräns. Så jag kan verkligen lova att jag talar både för mig själv och för hela partiet: I ett läge där vi skulle vara helt beroende av SD för att hänga kvar vid makten – då går vi mycket hellre i opposition.
Om vi ser till sakfrågor då: Vilka är dina "röda" linjer inför valet, alltså vad ställer du inte upp på och kan inte kompromissa med?
– Jag tror att det är väldigt farligt att sätta upp den typen av "röda linjer" före ett val och vi går till val på vår politik. Men en skattesänkning skulle jag ha väldigt svårt att smälta. Det handlar om att jag ser vilka behov som finns – och att då klara och möta det med sänkt skatt och försämrade möjligheter... Det skulle slå undan förutsättningarna för att bedriva en politik överhuvudtaget.