Göta kanal renoveras. Som en del i arbetet byts slussportarna på Tegelbrukets sluss i utkanten av Söderköping. ”Nu ska de hålla 200 år till”, sade kanalbolagets anläggningschef Stefan Ljungblad när han nyligen intervjuades i NT. Det är en inställning som borde genomsyra fler byggprojekt.
Hus bör uppföras med en idé om att de ska hålla i århundraden. Något som på allvar vore att leva upp till hållbarhetsmålen som ska genomsyra hela samhället.
Samtidigt verkar det mesta som byggs nuförtiden inte gjort för att stå i generationer. Dagens bostadshus byggs ofta slarvigare än tidigare. Det är vanligt med enstegstätade fasader som gör det upplagt för fuktskador och med renoveringar som är inplanerade inom ett årtionde från färdigställandet, enligt ett par bostadsforskare som intervjuades i KTH Magazine (2017).
Materialvalen kan även lämna en hel del att önska, som i Bråviksskolan i Norrköping som invigdes 2009. År 2014 tvingades skolan stänga på grund av för dålig luft, något som berodde på en kemisk reaktion i golvmaterialet. Det tog ett år att byta 6 000 kvadratmeter golv i skolan. Och detta inträffade i en skola – som om något bör byggas med långa tidshorisonter för ögonen.
Just skolbyggnader har dock alltmer kommit att framstå som ett område där kommunerna kan dra ner på kostnaderna. På många skolgårdar har det blivit en vanlig syn med baracker – ursäkta, paviljonger – staplade på varandra. Dessa slit och släng lokaler är motsatsen till det tidiga 1900-talets bildningspalats, som byggdes för att stå i århundraden som en symbol för bildningens betydelse. Exempel på det långsiktiga byggandet i Norrköping är Oskarsskolan och Malmska skolan. I Söderköping finns Bergaskolan och Vintervadsskolan, den senare numera bostäder.
Att många gamla skolbyggnader är attraktiva att omvandla till bostäder säger också något om de gamla husens attraktivitet. Det är miljöer som allt fler verkar efterfråga att bo, verka och leva i.
En delförklaring till att gamla hus utövar en stor dragningskraft på många kan vara att det sitter något i väggarna – både ogripbart och högst greppbart. För det är inte bara historiens vingslag som kan kännas i gamla byggnader. De äldre hus som har överlevt till våra dagar är de bäst byggda, med mycket tegel eller bästa timret i väggarna. De hus som har vårdats och bevarats är även ofta de som människor genom årtiondena ansett fina och trevliga att bo eller jobba i.
Lärdomen är att vackra hus tas om hand och vårdas för eftervärlden, precis som Göta kanal. Den hållbara framtidens finns i hus som blir gamla.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – Lantbrukets affärstidning.