En ny stadsdel med höghus … i Söderköping

Söderköpings kommun och Söderstaden har presenterat detaljplan för kvarteret Trädgårdsmästeriet.

Det handlar om vilken stad vi vill lämna över till morgondagens invånare och om stadens attraktion som besöksmål ... skriver Lars Sylvan.

Det handlar om vilken stad vi vill lämna över till morgondagens invånare och om stadens attraktion som besöksmål ... skriver Lars Sylvan.

Foto: Fredrik Nygren

Insändare2022-12-16 07:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Naturskönt mellan Storån och Göta kanal nära Tegelbrukets sluss på strandskyddad mark vill man bygga en stor grupp höghus med upp till sex våningar och 300 lägenheter. Med sidobyggnader, P-platser och gatusystem skulle stora ytor ”avgrönskas” och ”hårdgöras”. För att klara trafiken skulle krävas en ny bro över ån. 

Tillsammans med redan beslutat bygge på södra sidan ån (kvarteret Vimman) skulle det uppstå en stadsdel dominerad av höghus. Söderköpings stadsbild med landskapet kring ån och kanalen skulle för all framtid bli radikalt annorlunda.

En sådan plan angår inte bara närboende - alla stadens invånare berörs. Det handlar också om vilken stad vi vill lämna över till morgondagens invånare och om stadens attraktion som besöksmål ... En så omfattande exploatering kräver helhetsperspektiv på hur staden påverkas. Enligt översiktsplanen skall avvägningar göras mellan mål för tillväxt, hållbarhet och attraktivitet. I detta fall verkar tillväxt och volym ha dominerat tänkandet. 

Exploateringsplaner av sådan omfattning borde alltid föregås av visualisering, som gör det gripbart hur stadsbilden förändras från olika utsiktspunkter. Gröna promenader längs vattendrag och möjligheter att uppleva vattenrum med långa utblickar har stora värden. Stadens gröna och blå karaktär är en viktig del av identitet för invånare och besökare. 

Översiktsplanen framhåller mycket riktigt värdet av det blågröna stråket och dess ”magneter”. Vetenskapen betonar alltmer hur viktiga gröna inslag och vattendrag är för hållbar tillväxt, biologisk mångfald och för att möta utmaningar av klimatförändringar. Sådana aspekter måste återspeglas i detaljplanen. Om så erfordras bör kompetens om visualisering, stads-/landskapsarkitektur och ekologi inhämtas utifrån.

”Vi ska vara rädda om Söderköpings själ” skriver Björn Esping i sin NT-insändare den 28/11 och ger en fin beskrivning av hur han upplever den. Björn har helt rätt och undertecknad skulle lätt kunna fylla på med ytterligare exempel vad som gör Söderköping fantastiskt. Växande skaror besökare lär tycka detsamma. Efter nästan 50 år som Söderköpingsbo upplever jag att stadsmiljön hittills utvecklats mycket positivt. 

Ny E22-sträckning ger tillfälle att ytterligare stärka den blågröna profilen. Framöver kommer säkert nybyggen behövas även i centrala delar, men de måste ske varsamt, med måttlig höjd och utbredning (”ingen elefant i porslinsbutiken”) och ta hänsyn till stadens unika miljömässiga och kulturhistoriska värden. Vi måste fortsätta vara rädda om ”Söderköpings själ”!