Replik

"Naturskyddsföreningen stöder sig på vetenskaplig fakta" NT 6/8

”Mot bakgrund av kunskapsbristerna är det viktigt att ta ställning till hur osäkerheten ska hanteras. Försiktighetsprincipen säger att åtgärder ska vidtas även om osäkerhet om miljöhot råder” -citat från Naturskyddsföreningens Policy för Miljögifter. Försiktighetsprincipen är även inskriven i Miljöbalken. 

I sitt svar på NT den 6/8 2022 hänvisar Lotta Lanne från Naturskyddsföreningen till Naturvårdsverkets Rapport om Mikroplaster, där det framgår det att ”bristen på data är betydande och osäkerheter stora”. Rapportskrivaren uttrycker sig med att ”rapporten bygger på Naturvårdsverkets bedömning och att man har valt att fokusera på källor för mikroplaster som konstgräsplan, lekplatsers gummibeläggning och däckslitage”.  

Man konstaterar att ”fortsatt kunskapsutbyggnad om mikroplasters ursprung, spridning och miljöeffekter är central”.  Vetenskapliga studier om vindkraftverkens rotorblad och deras erosion går inte att finna i Naturvårdsverkets rapport. Hur mycket plast ett rotorblad tappar under drift redovisas inte trots att det är en enkel studie att sätta upp. Man behöver bara väga rotorbladet före och efter drift och lägga till vikten av lagningsmaterial. 

Det är klarlagt att rotorbladen eroderar. Det är bara titta på de slitna eller söndertrasade vingarna som har plockats ner och byts ut efter cirka tio år. Frågan om erosion från vindkraftverk borde vara högst aktuellt i Norrköpings kommun. De tolv stycken vindkraftverk som Holmen Energi planerar att bygga i kommunen har 36 rotorblad med vikt av cirka 20 ton vardera. Det innebär 720 ton i huvudsak plastmaterial (glasfiber, epoxy, polyester, PU, PVC och balsaträd). 

Om man jämför detta på antalet konstgräsplaner i kommunen verkar konstgräs för mig försumbart. Varför väljer Naturvårdsverket att fokusera på just konstgräsplaner undrar man? De själva säger att dessa är lätta att identifiera. 

Vissa vindkraftverk är märkta med ”Bra miljöval” och det ställs höga krav på lokalisering och att bara hållbara vindkraftverk märks. Enligt Naturskyddsföreningen är idag cirka 150 av landets över 4000 vindkraftverk märkta med Bra miljöval. Vilka är kriterierna? Vad är Naturskyddsföreningens bedömning om miljöpåverkan av de resterande vindkraftverken? Jag har ställt dessa frågor till Naturskyddsföreningen, men än så länge inte fått något svar. Lotta Lanne, du kanske kan svara mina frågor?

Vindindustrin har självklart mycket kunskap om erosionen av plast från vingarna men av någon anledning vill de inte dela dessa rapporter. Sedan kan man inte kalla vindindustrins rapporter för oberoende forskning då dessa företag agerar utifrån sina vinstintressen. Varför ställer tjänstemännen på Naturvårdsverket inte krav på vetenskapliga studier? 

Att man som naturvän, privatperson eller politiker, lyfter uppmärksamhet om en potentiell men lite studerad miljörisk bör inte kallas för att sprida myter. Varför lyfter den politiskt oberoende Naturskyddsföreningen inte frågan? Varför har denna debatt mellan mig och Naturskyddsföreningen ens uppstått?