Det är psykisk misshandel, sanktionerad av staten.
En del av de underkända eleverna kan vare sig följa lärarnas eller rektors ledning. De är i skolan, men går inte på lektionerna. De eleverna stör och förstör. De resurser som reserveras för dessa elever och sedan inte används på grund av skolk är dubbelt slöseri. Andra hjälpbehövande elever blir utan, ofta är det de tysta tjejerna...
Men alla elever och skolpersonal påverkas. Självklart stukas självförtroendet av att inte bli godkänd i skolan. Vi lärare blir besvikna när vi inte når fram till dessa elever. Vi som samhälle misslyckas när elever tillåts vara kvar i skolan trots upprepade kränkningar mot lärare och andra elever. De elever som får sin arbetsmiljö förstörd, på grund av andra elever som inte följer reglerna, tappar förtroende för samhällskontraktet. Vårdnadshavare oroar sig för sina barns trygghet. Arbetsmiljön i skolan blir lidande för både elever och personal.
Cirka 80 procent av alla som sitter i fängelse har ingen gymnasieexamen. Detta brukar användas som argument till varför vi måste satsa mer på de som har svårt med grundskolan. Det borde vi verkligen göra, men att tvinga dem kvar i ett skol-system där effekten blir ännu fler ”oduglig”-omdömen är ingen satsning. Det leder nog snarare till att man som ungdom helt tappar respekten för och tilltron till samhället.
Men vad vore en omsorgsfull och konstruktiv satsning för de elever som förstör arbetsmiljön för sig själva, övriga elever och skolpersonalen? Och hur i hela friden ska vi klara detta med ännu mindre anslag till skolans verksamhet?
Det finns faktiskt många alternativ. En del till mycket liten kostnad eller med statligt stöd. En del redan möjliga idag, andra kräver lagändring. Till exempel:
- Möjlighet till lärlingsutbildning från årskurs sju, likt Tyskland.
- Samarbete med näringslivet om speciallösningar. Jag har träffat flera företagare i Norrköping som skulle vilja hjälpa till med de elever som inte orkar med skolan. Företagarna skulle vilja anställa till lärlingslön med mindre omfattande regelverk. De skulle vilja att barnen med stora utmaningar i skolan istället får känna sig nyttiga och behövda i arbetslivet och därigenom få tillbaka tron på sig själva.
- Säkerställa att Norrköpings elever har tillgång till det Skolverket kallar ”akutskola”, där hänsyn tas till helheten kring eleven och åtgärder sätts in som hjälper hela familjen där en elev krisar. Gärna i samarbete med Linköping som redan startat för att dela på kostnaderna.
- Tidiga kontroller och insatser i familjer med risk för problematik, likt Järfälla kommun.
- Föräldrautbildning kring studieteknik: hur hjälper man sitt barn bäst i skolan, om man inte själv har kunskaperna.
Om en elev får underkänt i mer än fem ämnen efter sjuan, trots anpassningar[1] och särskilt stöd[2] anser jag att detta ska vara en inträdesbiljett till en annan typ av skola/lösning. Den eleven behöver få andra meningsfulla alternativ i syfte att ge eleven tillbaka tron på sig själv, inte ännu fler F.
En skola för alla innebär inte att alla ska vara i samma skolbyggnad. Men alla ska ha rätt till en fin start i livet där man får utveckla sina unika kvaliteter.
Fotnot:
Skolverkets statistik visar att de senaste fem åren är 15 procent av Sveriges elever inte behöriga till någon form av gymnasium. Om någon tror att detta är ”invandrarnas fel” så finns statistiken även på ”elever med svensk bakgrund” och då kvarstår problemet även om det är något mindre (10 procent av elever med svensk bakgrund är inte behöriga till vanliga gymnasium). Samma statistik visar tydligt att föräldrarnas högsta utbildningsbakgrund är den största bidragande faktorn till om våra elever klarar gymnasiebehörighet eller inte.
Referenser
https://www.kriminalvarden.se/behandling-och-vard/utbildning-och-arbete/
https://www.tn.se/article/20288/utbildningar-i-fangelset-ska-locka-fler-intagna-till-studier/
Skolverkets statistik:
Skolverkets akutskolor:
Järfälla:
[1] Anpassningar betyder åtgärder i klassrum speciellt för den eleven för att den ska klara att vara i det vanliga klassrummet till exempel enklare uppgifter, starthjälp, överenskomna pauser.
[2] Särskilt stöd betyder åtgärder som involverar ytterligare skolpersonal till exempel extra resurs på vissa lektioner, undervisning i mindre grupp eller med specialpedagog.