Replik
"Tre exempel på skatteslöseri i Norrköping" NT 16/2
Vad som är rätt användning i varje enskilt fall säger hon inte, så hur definieras detta? Därtill andas Sophia Jarls hela inlägg vad som präglar republikanerna i USA, nämligen att skatt är stöld från de hårt arbetande och skötsamma och slösas på de arbetsovilligas för deras uppehälle.
Sophia Jarl ger tre exempel på slöseri: kommunal champagnebar i Louis De Geer, kommunalt kallbadhus och ett lysande körsbärsträd. Min kommentar till champagnebaren är att den drar in pengar till kommunen då konsertbesökare betalar mer än väl för de alkoholhaltiga drycker de vill njuta av och att man på grund av den ryckiga verksamhet baren har, så har man inte funnit någon privat entreprenör, som velat ta över.
Min kommentar till körsbärsträdet är att i spartider måste man, - om man vill ha lite ljusglädje när det är som mörkast - ekonomiskt freda den utgiften, annars sparas den bort.
Eller menar kanske Sophia Jarl att allt ”lull-lull” ska bekostas med privata medel (sponsrande företag) eller av någon lokal intresseförening? Det vill säga ska kommunen kläs helt i säck och aska?
Kallbadhuset har jag ingen uppfattning om så det kommenterar jag inte. Däremot har jag synpunkter på Sophia Jarls slutkläm. Hon skriver att det sedan lång tid tillbaka finns eller har funnits en lokal nonchalans från socialdemokraterna, så att man hellre ber om pengar av oss skattebetalare än att reflektera över hur vi använder de vi redan har.
Det är en allvarlig anklagelse Sophia Jarl.