Svenskt behöver uppfylla kraven för gott djurskydd

Nära nio av tio svenskar anser att företag ska ställa och hålla en högre djurskyddsnivå än den lägstanivå som lagstiftningen bestämmer.[1]

Debatt 26 oktober 2021 11:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

"Restauranger och caféer: Köp mat från svenska gårdar" NT 21/10

Många företag har därför visat framfötterna och börjat ställa högre krav på bland annat kycklingindustrin genom att arbeta med European Chicken Commitment (ECC). Det är dags för svenska producenter att börja möta den efterfrågan. 

Företagen som arbetar med ECC vill se förbättringar för kycklingar till senast år 2026. Det innebär bland annat krav på ett stopp för turbokycklingar och att fler kycklingar ska få vistas utomhus. Självklara krav som de flesta  svenska konsumenter ställer sig bakom oavsett höjda priser. Turbokycklingar, som 99 % av Svensk Fågels medlemmar använder sig av,[2] växer nämligen så snabbt att deras ben inte orkar bära dem om de får leva längre än fem veckor.[3] Både ett enormt lidande och slöseri med liv då de som mår sämst dödas innan slakten. Dessutom har så kallade svenska familjegårdar med kycklingar i genomsnitt över 100 000 kycklingar. Det är mer än i de flesta andra länder i EU.[4]

Kycklingbranschen har under lång tid vetat vad ECC är och hur utvecklingen ser ut. Ändå har de ännu inte kunnat möta efterfrågan från svenska företag. I länder som Polen, Danmark, Norge och Frankrike finns redan producenter som kommer följa minimikraven i ECC till 2026, och som därmed går längre än både svensk lagstiftning och EU-lagstiftning. 

Oavsett vad branschen själva säger så är efterfrågan på bättre djurvälfärd en verklighet de inte kan ducka ifrån, men självfallet får de gärna gå längre än ECC och de minimikrav som ECC innefattar. Hållbarhet inkluderar djurvälfärd, och det är hög tid att Svensk Fågel hjälper sina medlemsföretag att ställa om till år 2026. På så vis kan de även hjälpa företagen som valt att jobba med ECC och dessutom möta konsumenters efterfrågan på högre djurvälfärd för kycklingarna. 

 

Källor:

[1] Novus (2019). Mer information: En stor majoritet vill att företag tar ett större ansvar för djuren 

[2] Turbokycklingar är av hybriderna Ross 308 eller Cobb 500. Nästan allla av Svensk Fågels medlemmar använder Ross och Cobb: https://svenskfagel.se/forhojd-djurskyddsniva-for-svenska-kycklingar/

Svensk Fågel har 98 procent av marknaden, och det är bara Bjärefågel och en liten andel av Kronfågel Bosarp (förutom kalkonuppfödaren) som inte har Ross eller Cobb. Medlemmar: Kronfågel, Guldfågeln, Atria Sweden, Knäreds kyckling, Bjärefågel och Ingelsta kalkon. https://svenskfagel.se/om-svensk-fagel/ Bjärefågel och Bosarp står för knappt en procent av Svensk Fågels medlemmars totala kycklingproduktion i antal individer.

[3] 1. Wilhelmsson S. m.fl. (2019) Welfare Quality® assessment of a fast-growing and a slower-growing broiler hybrid, reared until 10 weeks and fed a low-protein, high-protein or mussel-meal diet. Livestock Science 219: 71-79.

2. Wallenbeck A. m.fl. (2016) Behaviour in one fast-growing and one slower-growing broiler (Gallus gallus domesticus) hybrid fed a high- or low-protein diet during a 10-week rearing period. Acta Agriculturae Scandinavica, Section A Animal Science 66:168-176.

Riber A. B. m.fl. (2021) Are changes in behavior of fast-growing broilers with slight gait impairment (GS0-2) related to pain?. Poultry Science 100(3), 100948.

[4] EU-parlamentet (2019) https://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document.html?reference=EPRS_IDA(2019)644195 


 
 
 
 
 
 
Kommentera
Läs mer!

277 miljoner i krisstöd för fjäderfä – Östergötland får mest pengar

277 miljoner i krisstöd för fjäderfä – Östergötland får mest pengar

Yxningen – konfliktfyllt vatten

Yxningen – konfliktfyllt vatten
Visa fler
Ämnen du kan följa