Replik

"Kossan är miljöhjälte - inte någon klimatbov" NT 26/3

De båda representerar LRF:s regionstyrelse i Östergötland och är personer som står med fötterna på jorden och en rik kunskapsbank i huvudet.

De talar bara i egen sak kan många tyckare säga. Visst, men det är kloka och begripliga ord de för fram till skillnad från vad många självutnämnda så kallade miljöexperter påstår.

Jag delar till fullo deras utnämning av kossan som en miljöhjälte. Läs gärna artikeln som pekar på självklarheter till försvar för kossans existens. Det har under många år talats om nationens självförsörjning i händelse av avspärrning eller krig. Än är vi inte där men helt plötsligt vaknar vi av hur nära det kan bli. Att prata för behovet av större självförsörjning är ingen nyhet, det har gjorts under tiotals år. Men att genomföra det vi så väl behöver dras som mycket annat i långbänk. Förutsättningar finns uppenbarligen när man lyssnar på verklighetens företrädare.

Men det verkar mer intressant att lära svenska folket att sluta äta av det som tradition, hårt arbete och goda förutsättningar skapat. Fyrbent djurkött bör ersättas av torkade gräshoppor och maskar på tallriken. Det kallas utveckling.

Den innehållsrika redogörelse skribenterna ger för att motivera kossans existens har bredd på både klimat/miljö och nyttig mat. Att det sedan i slutändan kommer ut både koldioxid och metan får vi stå ut med. I synnerhet när Sverige hamnar på 65:e plats på utsläppslistan av koldioxid för år 2017. Dess procentandel av jordens alla länders utsläpp är 0,12 procent. Som jämförelse kan nämnas att Kina och USA toppar utsläppslistan med 27,2 procent respektive 14,6 procent.

Men det kanske är värt att visa Sveriges duglighet att slakta alla kossor och importera det som behövs. Det påminner om det vi nu upplever när vi avvecklar nödvändig kärnkraft innan ersättningskraft är tillgodosedd.