Apropå
"Melinda Kandel: Bakom Samhalls fasad är det rent åt helvete" NT 5/7
Det är bra att vi granskas och stora delar av det som bland andra Riksrevisionen belyser visar på behovet av den nya riktning som vi tog för ett par år sedan-
Vi är stolta över vårt arbetsmarknadspolitiska uppdrag som har givit jobb till fler än 200 000 personer med funktionsnedsättning. Men mycket har hänt sedan bolaget grundades 1980, då arbetena ofta fanns i skyddade verkstäder. En stor del av tillverkningsindustrin som tidigare genererat jobb flyttade utomlands och Samhall riktade om verksamheten mot tjänstesektorn. Det möjliggjorde flera sorters arbeten med bättre utvecklingsmöjligheter. Vi lyckades också minska den sysslolöshet som fanns på många av våra arbetsplatser.
Det var ett nödvändigt skifte. Men i efterhand konstaterar vi att det – tillsammans med en ohållbar och otillräcklig finansiering av vårt uppdrag – också fick negativa konsekvenser för många medarbetare. Vi blev för dåliga på att se deras behov och göra individanpassningar. Många chefer fick ansvar för alltför många medarbetare, vilket gjorde det svårare att vara närvarande. Vi fokuserade mer på att leva upp till ägaren statens krav på ekonomi i balans än på att vara en lyssnande organisation. På många ställen fungerar arbetet väldigt bra, medan det på andra inte har funnits tillräckliga möjligheter att göra ett bra jobb.
Vi välkomnar att Samhall fortsätter att granskas, nu senast av Riksrevisionen. Den grundliga analysen pekar på behovet av att fullfölja den nya riktning vi tog för drygt två år sedan, som bland annat handlar om att sätta fokus på våra medarbetares utveckling. Exempelvis bygger vi ett kompetenscentrum som ska arbeta nära aktuell forskning. Vi minskar också antalet medarbetare per chef, och tillför resurser för att förbättra arbetsmiljön. Men Samhall är en stor organisation med omkring 25 000 anställda, så det kommer att ta tid innan förbättringarna fullt ut får genomslag.
Melinda Kandel lyfter också frågan om transparens. Självklart ska det vara tydligt vart pengarna går, och det är en fråga för vår ägare som sätter ramarna för hur ersättningen ska redovisas. Riksrevisionens granskning visar att transparensen nu är större än tidigare och att Samhall redovisar enligt den förordning som reglerar ersättningen.
Pengarna används för att ge jobb till personer med funktionsnedsättning på en konkurrensutsatt marknad. Vi arbetar för att hitta fler kunduppdrag och att erbjuda olika typer av jobb på fler orter, vilket kräver resurser. Våra medarbetare behöver ofta en lägre arbetstakt, utvecklingsinsatser och anpassade arbetsplatser. Samhall kan behöva fyra personer på ett uppdrag som hos andra företag görs av en eller två, och den extra kostnaden landar på oss. Våra medarbetare har också förstärkt anställningstrygghet – de sägs inte upp på grund av arbetsbrist, även om det uppdrag de arbetar i löper ut. Vidare har alla Samhalls medarbetare löner och villkor i enlighet med vårt kollektivavtal.
Målet med förändringarna vi nu gör är att våra medarbetares vardag ska bli bättre. Men Riksrevisionen slår också fast att Samhall måste få rätt förutsättningar av staten, för att kunna förbättra arbetsmiljön för alla medarbetare. Det behövs om vi – utifrån hur samhället ser ut i dag – ska ha möjlighet att fortsätta skapa jobb åt människor som står längst från arbetsmarknaden.