Apropå
"Ett tråkigare Norrköping med borgerligt styre?" NT 8/10
I artikeln ställer Sophia Jarl kultur- och fritidsutbudet i motsättning till en god äldreomsorg. Hon ser inte kultur och fritidsverksamheten som en kraft i sig.
Med krig i vårt närområde och energikris behöver vi Norrköpingsbor mer än någonsin framtidstro och hopp om att de goda krafterna ska stå starka i framtiden.
Att ta del av en pjäs, en fotbollsmatch, en konsert, en orienteringstävling, en bok eller ett bad kan vara det som ger kraft, inspiration och ork att i vardagen stötta och ta hand om varandra. Det är verksamheter som kan utveckla demokratin, berika en kommun och göra den mindre tråkig.
Ett kultur- och fritidsutbud som alla invånare kan ta del av stärker välfärdssamhället.
Jag välkomnar en seriös diskussion om hur Symfoniorkestern och Östgötateatern, liksom övriga kulturlivet kan nå ut till flera Norrköpingsbor.
Men när Sopha Jarl påstår att kostnaden för bastun vid Glottern skulle förbättra maten på äldreboenden är det inte relevant. Det är signalpolitik för att förminska betydelsen av kultur och fritidsutbudet.
Enligt legenden höjde Winston Churchill anslagen till kulturen under brinnande världskrig. På frågan om varför pengarna inte istället gick till försvaret svarade han att utan kultur har vi inget att försvara.
I ett gott samhälle är kultur- och fritidsutbudet en del av välfärden.