Det är rimligt att SON ökar sin självfinansiering

Göran Sarring är arg och jag kan inte läsa in annat än att Sarring tycker att kulturens önskemål om bidrag från skattekollektivet är överordnat all annan kommunal verksamhet.

Jag står fast vid att vi ger goda ekonomiska förutsättningar för ett rikt kulturutbud. Men jag står också fast vid att när de ekonomiska tiderna försämras så måste även den kulturella sektorn anpassa sig, skriver Sophia Jarl.

Jag står fast vid att vi ger goda ekonomiska förutsättningar för ett rikt kulturutbud. Men jag står också fast vid att när de ekonomiska tiderna försämras så måste även den kulturella sektorn anpassa sig, skriver Sophia Jarl.

Foto: Thomas Möller

Debatt2023-06-29 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

"Värna kulturen - bli inte dess dödgrävare" NT 28/6

För att verkligen sätta kraft bakom sin åsikt kallar Sarring mig för fundamentalistisk nyliberal. Jag har övervägt under några dagar om jag ens skulle svara Sarring utifrån hans personangrepp. För rent generellt kan man ju fundera på hur konstruktiv debatten blir när en debattör från början använder skällsord. Det brukar ju vara så att där fakta tar slut tar personliga angrepp vid men Sarring inleder hela sitt resonemang med ett personangrepp. Trots detta - jag ska försöka bemöta Sarring utifrån givna förutsättningar. 

Först och främst låt oss reda ut hur mycket Norrköpings medborgare betalar till Scenkonstbolaget där SON, Östgötateatern och Östgötamusiken ingår. Norrköpings- och Linköpings kommun, Region Östergötland samt staten betalar cirka 90 procent av Scenkonstbolaget verksamhet. Förra året hade bolaget en total intäktssida på knappt 230 miljoner. Av dessa stod biljettintäkterna för endast 13 miljoner. Av de hundratusen biljetter som löstes betalar alltså det offentliga, det vill säga, våra gemensamma skattemedel drygt 2000 kronor per biljett. 

SON, i sin tur, står för drygt 41 procent eller 5 miljoner av de totalt 13 miljoner som är biljettintäkter. Östgötateatern för 7,7 miljoner. Det här är siffror från 2022 som är ett speciellt år givet pandemin. Men ändå: analyserar jag årsredovisningarna från de senaste fem åren kan jag konstatera att självfinansieringsgraden aldrig kommit över 15 procent för bolaget. Norrköping betalar 67 miljoner som delägare och utöver det bär kommunen 15 miljoner ytterligare i hyreskostnad för de lokaler SON använder i Louis de Geer. Så på totalen handlar det alltså om att Norrköpings invånare har betalat drygt 80 miljoner årligen för att finansiera Scenkonstbolaget och SON. Utöver de 80 miljonerna ovan så avsätter den politiska majoriteten 2023 341 miljoner kronor till annan kultur- och fritidsverksamhet. 

Med detta sagt; jag står fast vid att vi ger goda ekonomiska förutsättningar för ett rikt kulturutbud. Men jag står också fast vid att när de ekonomiska tiderna försämras så måste även den kulturella sektorn anpassa sig. Jag tycker det är helt rimligt att vi ställer krav på att SON och scenkonstbolaget ökar sina intäkter. Vi talar inte om hur detta ska gå till men vi är tydliga med att Scenkonstbolagets verksamhet måste riktas så att fler Norrköpingsbor vill ta del av den och är beredda att betala för den. 

Sarring frågar mig hur mycket självfinansieringsgraden ska öka och om det finns någon matematisk formel för detta. Kollektivtrafiken, som jag tror de flesta anser vara en viktig samhällsservice, har i Östergötland en målsättning på självfinansieringsgrad på 50 procent. Jag vågar nog uttala mig om att fler medborgare anser kollektivtrafik vara viktigare än en symfoniorkester. Med detta som utgångspunkt kanske formeln är att självfinansieringsgraden kan sättas utifrån hur angelägen en verksamhet är kopplat till antalet medborgare som faktiskt nyttjar den.

Avslutningsvis: kultur- och fritidsverksamhet i Norrköpings kommun har en budget på nästan 435 miljoner. Det motsvarar exempelvis kostnaden för drygt 150 skolklasser på högstadiet. Om inte Sarring kan reflektera över detta så jag hoppas jag ändå att det finns andra företrädare för kulturlivet som kan se saker ur olika perspektiv och prioriteringar.