Grönare städer för hälsan och våra sociala behov

Tack Markus Åkerman med flera i Centerpartiet i Norrköping för er insiktfulla debattartikel om behovet av mer grönska i staden och andra viktiga åtgärder för klimatets skull.

I Norrköping pågår ett relativt bra arbete att utveckla grönskan på offentliga grönområden. Däremot har inte grönskan på kvartersmark fått den kvalitet som behövs, skriver flera representanter för Miljöpartiet.

I Norrköping pågår ett relativt bra arbete att utveckla grönskan på offentliga grönområden. Däremot har inte grönskan på kvartersmark fått den kvalitet som behövs, skriver flera representanter för Miljöpartiet.

Foto: Eva Jensen

Debatt2022-08-14 19:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

"Vi vill bygga grönare städer för klimatet skull" NT 31/7

Vi i Miljöpartiet instämmer helt så det bådar gott för samarbetet under kommande mandatperiod. Det nämns om grönskans betydelse att både minska klimatförändringen och lindra dess effekter som hetta och översvämningar, rening av luft och vatten samt dess betydelse för biologisk mångfald och människans välmående.

Vi i Miljöpartiet vill komplettera med grönskans stora betydelse för fysisk och psykisk hälsa och för våra sociala behov. En stor europeisk studie redovisades nyligen som visar att städer med mer grönska ger längre livslängd. Över tusen europeiska städer ingick i studien som visar tydligt samband mellan lägre andel grönska och överdödlighet. Av de svenska städer som ingick har Göteborg mest grönska och minst överdödlighet och Malmö minst grönska och mest överdödlighet. Källa: https://www.thelancet.com/journals/lanplh/article/PIIS2542-5196(21)00229-1/fulltext

Tidigare internationell och svensk forskning har visat att god kontakt med grönska ger bättre immunförsvar, sänker högt blodtryck, ger bättre koncentrationsförmåga, bättre kreativitet, ökar empati, dämpar stress och är en verksam bot mot utmattningsdepression. 

Därför kan man inte överskatta grönstrukturens betydelse som stadsbyggnadselement i rätt balans med bebyggelse- och trafikstruktur. I Norrköping pågår ett relativt bra arbete att utveckla grönskan på offentliga grönområden. Däremot har inte grönskan på kvartersmark fått den kvalitet som behövs. De senaste årens stora bostadsbyggande har gett alltför små och dåligt utformade utemiljöer intill bostäderna. Detta trots att vi har en bestämmelse i Plan- och Bygglagen som anger att det ska finnas tillräckligt stora och lämpligt utformade friytor på tomtmark vid bostäder.

I anvisningarna till lagen står att det behövs en gemensam trädgård med småbarnslek för högst 30 lägenheter. Dessutom behövs en kvarterspark för högst 150 lägenheter på tomtmarken. Enligt beteendevetenskapen kan vi samverka med grannarna med god social gemenskap och social kontroll i en begränsad grupp i ett halvprivat revir. Nästa revirsteg halvoffentligt är den centrala delen av kvarteret som är viktigt för de äldre barnens lek. Parker, torg och gator är det offentliga reviret som är mötesplats för alla. De här revirbehoven är alltså grunden för en socialt fungerande stad som motverkar utanförskap och kriminalitet och främjar trygghet och demokratin.