Apropå

"Jag skäms över att jobba i kommunen som fritidspedagog" NT 29/6

Hon efterlyser också konkreta förslag, från de politiska partierna, som kan lösa problemen med stora barngrupper, låg bemanning, svårigheter att följa läroplanen och känslan av att inte räcka till och kunna ta hand om barnen på det sätt som lagen kräver. 

Syftet med fritidshemmen, förutom tillsyn, är ju att stimulera barnens utveckling, ge dem en meningsfull fritid och en fungerande social gemenskap utanför skoltid och under loven. Fritidshemmen samarbetar med skolan och förskoleklassen, de jobbar alltså med samma elevgrupper och oftast i liknande miljöer. Huvudansvar för att organisera arbetet ligger, enligt lagen, hos verksamhetschefen som också bedömer hur många barn per personal som behövs. 

Som politiker i Utbildningsnämnden budgeterar vi för olika verksamheter efter de behov som cheferna uppger finns, men vi är också skyldiga att prioritera och hålla våra budgetramar och fördela klokt alla tilldelade resurser. Vad gäller ekonomin bör vi uppenbarligen titta över fördelningen av resurser för att ge fritidshemmen den budget de verkligen behöver.

Sverigedemokraterna, som är ett oppositionsparti, har inte lagt någon specifik budgetsatsning i vår egen budget, på fritidshemmen, utan vi ser dem som en mycket viktig del av skolverksamheten, precis som förskolan. I förskolan förordar vi små barngrupper och minst en utbildad förskollärare per avdelning. Vi vet att lärarsituationen är ansträngd i kommunen och vi ser helst att lärarna avlastas så att de kan ägna sig åt sitt yrke. Även inom fritidshemmen kan en sådan politik vara en lösning, det vill säga fler personal inom elevhälsa och administration samt en ny politik för rättvisa löner som tar hänsyn till utbildning och erfarenhet. Barngruppernas storlek måste diskuteras med verksamhetscheferna och personalen och en ny personalpolicy bör utvecklas inom kommunen. Svårigheterna kan ju i vissa fall vara barnens oregelbundna vistelsetider och att effektivt kunna synka dessa med personalens schemaläggning.

Inkluderingstanken, som Sverigedemokraterna är kritisk emot, eftersom vi anser att den inte tar hänsyn till barnens bästa, ställer också till det. Här anser vi att om barnen under skoltid behöver särskilt stöd, gå i en resursklass eller särskild undervisningsgrupp måste de också ha samma stöd under hela sin skoldag, fritidshemmet inräknat.

Naturligtvis kan vi som politiker inte nöja oss med att barnen inte får någon pedagogisk verksamhet utan bara ”ägnar sig åt fri lek” under sin vistelse på fritidshemmet. Vi kan inte heller nöja oss med att personalen bara får ”springa runt och vakta barn” istället för att göra det man är utbildad för. Enkäter om arbetsmiljö och trivsel fyller sin funktion, men som Anna påpekar, ger de inte alltid en rättvisande bild av verkligheten. Sverigedemokraterna i Utbildningsnämnden kommer gärna och besöker era arbetsplatser och tar tacksamt emot konkreta förslag på förbättringar som vi skolpolitiker kan ta med oss i vårt framtida arbete.