Mikko Riipinen förbereder sin kavaj och slips inför matchen.
Klockan 16.45
”För Norrköping”. Begreppet myntades för några år sedan när Dolphins startade om och skulle bli stadens lag.
Där och då en förening stukad av interna stridigheter.
Nu en maktfaktor.
På väggarna inne på kontoret står orden på flera ställen. För att påminna om vad Dolphins är och vill vara. Om ett par timmar är det uppkast i säsongens sista match i Europa. Betydelselös för tabellen men viktig på andra sätt.
Vi återkommer till det.
Medan coacherna, under tystnad, gör de sista förberedelserna inne på sitt kontor, står klubbdirektören David Bergström i restaurangen och tittar på de sista minuterna av damernas träning som pågår innan uppkast. Han räknar inte med någon publikrusning till kvällen.
– Det är svårt att sälja in Europa. Vi hade Manisa här förra veckan, det kom 1 100. Sedan kom Umeå i lördags och det var 2 200. Jag tror vi måste tänka till lite här, säger han.
Johs Andersen rättar till slipsen innan det är dags att gå ut i hallen.
Mikko Riipinen på sitt kontor före matchen.
Slipsarna hänger på röret. De symboliserar varje säsong i Mikko Riipinens coachliv i Dolphins.
Klockan 16.55
Milan-tröjan hänger i fönstret ut mot korridoren. Mikko Riipinen och Johs Andersen sitter vid varsitt skrivbord. Jesper Sundberg i hörnet på en stol. Den förre Södertälje-coachen hjälper till med en del scouting.
Samtidigt rullar medieansvarige Robin Svensson och Stefan Hellman ut vagnen med kaffe och bananer till spelarna och domarna i korridoren en bit bort.
Och till pressläktaren.
– Media är viktigast va? säger Hellman och skrattar.
Det sliter på kropparna när man är två meter lång och reser i buss och flyg
Fredrik Brännström
Naprapat
Klockan 17.10
Fredrik Brännström var med den svenska truppen i OS i Tokyo 2021. Corona-åren. Det var tufft med tester på alla olympier varje dag. Innan dess hjälpte han Dolphins i perioder och numera är naprapaten från Norrköping tillbaka i klubben.
Strax innan laget kommer han till hallen för att förbereda dagens jobb.
Massage, tejpning av fötter och det spelarna behöver.
Det är mer sådant när laget spelat tätt och matchat flitigt – med resor däremellan också.
– Det är extra mycket nu. Det sliter på kropparna när man är två meter lång och reser i buss och flyg, säger Brännström och går in i massagerummet samtidigt som spelarna kommer en efter en.
Naprapaten Fredrik Brännström och läkaren Oskar Korske får jobba direkt när Issac Vann stukar foten.
Klockan 17.15
”Tim kommer alltid först”, säger Robin Svensson redan tidigare under kvällen och mycket riktigt.
Med Hugo Lilja vid sin sida är lagkaptenen den som kommer in i korridoren. Sedan följer de andra en efter en.
Klockan 17.40
Mikko RIipinen reser sig från skrivbordet och tar på sig kavajen. Sedan går han mot det lilla coachrummet mittemot spelarnas omklädningsrum. Det är här coacherna har sin egen ”skrubb” under matcherna.
Här de byter om.
– Det mesta här inne är Micke Stenboms (fystränaren). Men han byter också om mest här, han gör det inför varje träningspass. Jag byter oftast om inne på kontoret, säger Riipinen när vi kommer in i det lilla utrymmet, med knappt om plats för tre personer.
I hörnet, runt ett rör, hänger fyra orangea slipsar. De symboliserar Mikko Riipinens år i Dolphins.
– Båda de där två är 2022 men då bytte jag till slutspelet, ullslips i maj kändes sådär då. Sedan har vi den här som vi har glömt att hänga upp eftersom vi hade den på fotograferingen inför säsongen, säger Riipinen och lyfter fram en från kroken intill.
På väggen hänger en NT-löpsedel från guldet 2010 bredvid två planscher från de framgångsrika åren i baltiska ligan.
– Det är viktigt att veta var vi kommer från, säger Riipinen.
Du betonar det ganska ofta.
– Ja, men det är viktigt. Man måste hitta en balans mellan att vara här och nu men också finna en tacksamhet i allt som har gjorts innan för att vi ska kunna vara här. Ibland när jag gymmar ser jag ut genom fönstret och ser Mässhallen. Jag minns när jag stod i kö utanför för att se David (Bergström) och Gee (Gervin) spela. Det känns surrealistiskt att vara där vi är nu, även för mig personligen.
Det var många runt Dolphins som nästan hatade klubben och det var djupa sår.
Mikko Riipinen
Head coach
Klockan 17:50
Medan Mikko Riipinen tar sig tid att berätta om känslorna han får när han står inför ett stort skandinaviskt möte i Europa kommer Johs Andersen in och börjar byta om till coachmunderingen.
Riipinen hänger fram årets slips.
– För mig är det motivation att ha med sig vad som lett oss hit.
Det kanske är en uttjatad väg att gå men när Riipinen kom in var klubben i kaos. Det var inte mycket som funkade.
– Det var jätterörigt. Men vi hade en tydlig vision och det kändes som att det fanns områden där det fanns mark att ta. Det fanns en outnyttjad kraft. Det var många runt Dolphins som nästan hatade klubben och det var djupa sår. Det var inget personligt men det fanns en tråkig relation med många före detta.
Du upplever att ni är mer en klubb nu?
– Verkligen. Det känns som att vi är mer samstämmiga. Många medlemmar går på matcherna, det var en annan sak innan; inte ens basketmänniskorna gick, säger Riipinen.
– Nu ska jag ut och dricka en kopp kaffe, lägger han till och lämnar rummet.
Klockan 18.10
Spelarna är klara i massagerummet och på väg ut för att värma upp. Ensam kvar i coachrummet finns Johs Andersen som knyter slipsen och tar på strumpor.
Dolphins har precis fått reda på att Bakkens stjärna Ryan Evans inte kommer till spel och det ändrar lite i det taktiska upplägget.
– Från och med nu är det bara att förbereda oss så bra vi kan och försöka ge spelarna en bra energi. All scouting är gjord skulle jag säga ungefär två dagar före. Nu är det mer påminna oss vad som är viktigt i matchen. Att de inte har Evans ändrar lite vilka spelare de kommer att gå till, säger Andersen.
Ni gör allt likadant även om den här matchen egentligen inte betyder något?
– Den är ändå viktig. Jag är ganska säker på att den ger rankingpoäng, vilket betyder mycket. Oavsett så kan vi aldrig gå in i en match och tänka att den inte spelar någon roll.
Klockan 18.25
Coacherna har samlats i sitt rum igen strax innan och nu kommer spelarna in i omklädningsrummet. Det är så här dags Mikko Riipinen tar det sista snacket inför uppkast.
Han kommer in och ställer sig längst in med sin iPad och taktiktavlan i näven.
Han betonar hur viktigt försvarsspelet kommer att bli.
– Det viktigaste är returerna. Var fysiska mot dem tidigt, betonar Riipinen.
Ingen säger något.
Fyra minuter senare är snacket klart.
Klockan 18.55
Efter ytterligare uppvärmning är det dags för spelarentré. Det är inte den där allra bästa stämningen i hallen som det ibland kan vara, drygt 800 är på plats för det här Europe Cup-mötet.
Spelarna taggar till i spelargången ändå och springer in en efter en.
Nathan Dawit och Adam Ramstedt peppar igång sig själva mest högljutt.
Foten är stukad, han spelar inte mer ikväll
Robin Svensson
Mediaansvarig
Klockan 19.00
Uppkast och det hinner inte gå mer än två sekunder innan Issac Vann ligger på golvet.
Foten har fått sig en smäll.
Tuffast tänkbara start för laget, där läkaren Oskar Korske och övriga medicinska teamet får gå in och jobba direkt. Efter en stund kommer Robin Svensson ut från omklädningsrummet med senaste nytt.
– Foten är stukad. Han spelar inte mer ikväll, säger han.
Klockan 19.13
Dolphins har inlett strålande, gått ifrån till 13–2 men sedan är det inte lika roligt. Mycket slarv och Bakken vänder. Mikko Riipinen tar timeout och påpekar tydligt att han inte är nöjd.
Karl Gamble och spelarna på bänken diskuterar läget under matchen.
Timeout och Riipinen är inte nöjd med spelet hittills när Dolphins har tappat en tidig ledning.
Issac Vann leds ut efter två sekunder.
Tre poäng! Det tycker i alla fall CJ Penha att Dolphins ska ha.
Klockan 19.20
Första perioden slut och 27–26 på tavlan. Riipinen är fortsatt inte nöjd.
– Alla spel räknas, påpekar han.
Klockan 19.43
Marcus Tyus började på bänken men har fått komma in tidigt när Vann skadade sig. Han tänder hallen med fem raka poäng. Dolphins är inte glada över domarnivån som är ojämn.
Issac Vann ligger på britsen i omklädningsrummet med foten lindad.
Klockan 19.46
Halvtid och Dolphins ligger under med 50–53. Spelarna går direkt ut i omklädningsrummet där Issac Vann ligger på en brits med foten i lindad och i högläge.
Han blundar och lägger handen över pannan medan spelarna sätter sig på sina platser. Tysta. Knäpptysta.
Ett par minuter senare kommer coacherna in igen. Riipinen är nöjd med en del, men inte med defensiven.
– De har gjort 53 poäng i vår arena. Jag förstår inte riktigt, säger han.
Klockan 20.19
Dolphins gör en bra tredje period och Elias Desport kommer in och lyfter laget från bänken. När han skickar i en trea till 70–68 är laget i ledning igen.
Det håller man perioden ut (72–71).
Det är otroligt viktigt för oss att fortsätta spela i Europa även om resultatet den här gången inte var som vi ville riktigt
Adam Ramstedt
Center
Klockan 20.35
Den sista perioden är inte lika stark. Bakken skjuter uselt från straffkastlinjen men kan ändå glida om och ifrån i poängprotokollet. När det är minus nio för Dolphins med ett par minuter kvar känns det över.
Mikko Riipinen försöker tända laget och hitta spel för att komma ifatt men det blir aldrig riktigt nära. Laget tar farväl av Europa för den här gången med 82–89.
– Det har varit lärorikt. Det har varit tufft motstånd. Det är otroligt viktigt för oss att fortsätta spela i Europa även om resultatet den här gången inte var som vi ville riktigt, summerar centern Adam Ramstedt.
Klockan 21.06
Laget samlas i omklädningsrummet en sista gång.
– Vi kan inte göra allt perfekt men det får inte finnas några ursäkter. Vi kan aldrig bli nummer ett om vi letar ursäkter, säger Mikko Riipinen i eftersnacket.
Kvällen är över och spelarna byter om och åker hem.
Två lediga dagar väntar.
Matchen är slut. Dolphins förlorar mot Bakken och Euopaspelet är över för den här säsongen.
