Vindpark Östergötlands planer på vindkraft i Valdemarsviks kommun är ännu i ett tidigt stadium. Det aktuella området, omkring 900 hektar stort, ligger cirka 2,5 kilometer från ishallen, norr om Valdemarsvik. Boende på de närliggande gårdarna reagerar på planerna att bygga 14 vindkraftverk som blir cirka 270 meter höga.
Eleonor Wiik-Hansen på Ämtöholms gård är en av dem som bor alldeles i närheten av det aktuella området. De är flera grannar som känner oro för hur det ska gå att leva så nära vindkraftverken. De oroar sig för infraljud och buller, men också det ljus som ständigt kommer att finnas. Många gårdar har hästar, kor och får och ägarna vet inte hur de kommer att reagera.
– Det finns många som tycker att man är "dum i huvudet" för att man reagerar. Jag fattar att vi måste ha el, men jag tycker inte att de planer som företaget har redovisat är tillräckligt bra, speciellt inte vilka konsekvenserna blir, säger Eleonor Wiik-Hansen.
Jag tänker på det här varje dag. Att ständigt ha ett ljud omkring sig måste bli stressande.
Eleonor Wiik-Hansen
För tre år sedan tog hon över gården där hon har 60 tackor och djurproduktion med lamm. Familjen har bott på gården i över 20 år, men om vindkraftsplanerna blir verklighet är hon fundersam över om de kan bo kvar.
– Jag tror inte att djuren kommer att må bra av ljudet från verken. Det kan göra det omöjligt att fortsätta med djurproduktionen, vilket är vår halva inkomst.
Litar du inte på den forskning som finns gällande buller?
– Absolut så litar jag på den, men buller är en sak. Det jag oroar mig för är de lågfrekventa ljuden. Man inte vet hur de påverkar varken människor eller djur. Enligt informationen sprids cirka 40 decibel från verken och det är inte mycket, men där finns inte infraljuden med, säger Eleonor Wiik-Hansen.
En som vet mer om hur vindkraftens ljud påverkar människor och djur är Simon Haikola, biträdande professor på Tema teknik och social förändring på Linköpings universitet. Han har de senaste åren forskat på vindkraftverk och dess påverkan. I norra Sverige har man sett att renar reagerat på verken. Det finns också studier på flygande djur.
– Den forskning som finns på andra djurarter visar att påverkan är väldigt artberoende, vissa djur ändrar sitt beteende och andra inte. Inga effekter har kunnat påvisas på exempelvis kor och där är tillgången på data ganska god eftersom det är vanligt med vindkraftverk i närheten av bondgårdar, säger han.
270 meter är den aktuella standarden för nybyggda vindkraftverk. Högre upp är det bättre vind, vilket ger större elproduktion.
Många av de boende oroar sig för att de ska störas av infraljud, det vill säga ljud som har en frekvens lägre än det människan kan höra. Enligt Rymdstyrelsen har dessa ljud så låga frekvenser att de bara känns som vibrationer i kroppen. Om ljuden är riktigt låga så känner vi inte ens det.
– Jag tänker på det här varje dag. Att ständigt ha ett ljud omkring sig, måste bli stressande. Man kanske aldrig kan falla i djupsömn trots att man sover, säger Eleonor Wiik-Hansen.
Hon får medhåll av sina grannar Susanne Carlsson och makarna Ulrika och Frank Bogren.
Forskaren Simon Haikola har mött många boenden som oroar sig för ljud. Han poängterar att inga vindkraftverk överskrider de ljudnivåer som är tillåtna, det vill säga 40 decibel, vilket är ljudnivån på exempelvis ett kylskåp.
– Jag förstår att människor kan oroa sig för detta och det finns säkert de som även påverkas av infraljuden. Men de utredningar som finns gjorda av Naturvårdsverket visar att det inte finns några bevis för att infraljud påverkar människors hälsa, säger Simon Haikola.
– Man måste ta människors oro på allvar, men företagen bryter inte mot gränsvärdena. Merparten av de boende som vi har varit i kontakt med har inte ansett ljudet störande. Men alla är olika och det är klart att människor kan störas av ljudet, fortsätter han.
Vi fick verkligen en chock, alla våra planer försvann och vi är väldigt besvikna.
Om ljudet är som ett kylskåp, tror ni då att ni kommer att påverkas av det flera kilometer bort?
– Nej, det kommer nog inte att störa utan det är de ohörbara ljuden som vi oroar oss för hur de ska påverka hälsan, säger Ulrika Bogren.
Makarna Bogren ärvde en del skogsmark i Fifalla som tillhör familjens gård och deras planer var att flytta till Valdemarsvik. De tänkte bygga hus på sin mark, men nu får de inte bygglov så nära anläggningarna.
– När vi lämnade in ansökan fick vi veta att vi inte får bygga bostad på marken överhuvudtaget. Vi fick verkligen en chock, alla våra planer försvann och vi är väldigt besvikna. Den informationen hade vi inte fått tidigare. Nu kan vi inte flytta hit och vi får ingen ekonomisk ersättning, säger Ulrika Bogren.
Sverige behöver mer el. Om vindkraftverken inte byggs här – hur ska den elen skapas?
– Jag är inte helt emot vindkraft, men jag tycker att man måste ha en stabil eltillverkning som inte är beroende av att det blåser eller att solen skiner. Jag anser att en så stor industri påverkar närområdet för mycket. Men jag är bara en vanlig människa som råkat hamna i det här problemet. Jag är inte tillräckligt påläst för att veta om hur landets eltillförsel ska lösas, säger Ulrika Bogren.
Susanne Carlsson och hennes familj har bott i elva generationer på gården i Rullerum. Hon har 200 nötdjur och även hästar. De kommer att beta ungefär två och en halv kilometer från verken.
– Hur de kommer att påverkas vet jag ju inte, säger hon.
I januari ska Valdemarsviks kommun lämna sitt utlåtande om ansökan. Länsstyrelsen kontrollerar ansökan parallellt.
– De här verken sticker inte ut jämfört med andra vindkraftverk. Vi kontrollerar om området är lämpligt utifrån bland annat påverkan genom buller, skuggor samt natur- och kulturvärden. Det är ett stort antal frågor som behöver bevakas, säger Karl-Martin Axelsson på länsstyrelsens enhet för miljöprövning.
Jacob Falkman från Vindpark Östergötland avböjer att vara med i en intervju och vill inte kommentera företagets planer på en vindkraftspark utanför Valdemarsvik. I ett e-postmeddelande skriver han att företaget är "i ett läge då jag inte vill lämna några kommentarer" och hänvisar till ett senare tillfälle.
I februari väntas länsstyrelsens beslut om ansökan behöver kompletteras. När ansökan är komplett är målet att fatta beslut inom sex månader. Innan dess finns möjlighet att lämna synpunkter.
Så fortsätter processen
9 december 2024: Dialogmöte med representanter förtroendevalda, Folkets hus, Valdemarsvik, kl 18-20.
12 december 2024: Miljö- och byggnadsnämnden kommer med yttrande om ansökan är komplett eller inte.
20 januari 2025: Kommunstyrelsen hanterar ärendet om ansökan är komplett eller ej.
27 januari 2025: Kommunens begäran om anstånd från länsstyrelsen löper ut.