Fackordförande Heikki Bodsunder tycker att de kränkningsanmälningar vi visar honom borde ha anmälts till polisen.
Det kan handla om en elev som får en dator slagen i huvudet i korridoren. Eller om att elever tar stryptag på varandra.
Våldet är också riktat mot lärare. Bland berättelserna hittar vi en gravid lärare som boxats i magen när hon vill hålla ute en stökig elev från en lektion.
I dokumentationen från skolorna kan vi se att slagsmål, våld, rasism och hot är en del av vardagen på högstadiet.
Här nedan kan du läsa några utdrag ur mer än 500 händelserapporter från de kommunala skolorna till och med september i år. Texterna kan vara modifierade för att skydda identiteten på eleverna. Klicka på pilarna för att byta skola.
– De flesta av de här borde ju ha varit polisanmälda. För det är väl ingen av oss som skulle tycka att det här var okej, säger Heikki Bodsunder, lokal ordförande för fackföreningen Sveriges Lärare, när vi visar honom några av anmälningarna.
När våld eller hot sker på en skola skrivs en tillbudsrapport (det kan till exempel vara hot mot en lärare) eller en kräkningsanmälan (till exempel om en elev blir slagen). När en kränkning sker är det upp till personalen på skolan att hantera situationen direkt.
– Man delar på barn som bråkar eller som kränker varandra och ringer vårdnadshavarna. Allt sådant sker inom loppet av några timmar, säger Mikael Hultberg, skolchef i Norrköpings kommun.
Kränkningsanmälningar måste skrivas, enligt skollagen. På kommunala skolor är de allmänna handlingar.
Hanna Martinsson är barnrättsombud och jobbar med insatser mot en skola om de till exempel haft många kränkningsanmälningar.
– Ett högt antal kränkningsanmälningar behöver inte betyda att skolan är sämre - det kan också betyda att man är duktig på att skriva anmälningar, säger Hanna Martinsson, barnrättsombud i Norrköpings kommun.
Varje gång en kränkningsanmälan skrivs skickas den till utbildningskontoret. Där görs sedan sammanställningar och insatser kan riktas mot en skola om de till exempel haft ett högt antal anmälningar.
Vad är det för insatser?
– Det kan vara fortbildning riktad mot en hel skola, handledning i hur man kan arbeta med de här frågorna eller stöd till rektorer, säger Hanna Martinsson.
Friskolorna vägrar att visa våldet
Totalt finns 5 255 högstadieelever i Norrköpings kommun, ungefär en tredjedel av dem går på en av de elva friskolorna med högstadieklasser som finns i Norrköping. Skillnaden mellan en kommunal skola och en friskola är att friskolorna inte behöver dela med sig av sina kränkningsanmälningar och tillbud till media eller allmänheten.
"Vi avböjer att vara med i din undersökning”
Sara Johansson
Rektorn på Vittra Röda stan
Men vi ställer ändå frågan till friskolerektorerna om de trots det vill visa oss anmälningarna. Men ingen av dem går med på det - i motsats till de kommunala skolorna som visar allt.
Flera av rektorerna säger att det beror på det skulle vara integritetskränkande att dela med sig av innehållet, även om det är avidentifierat. Andra rektorer säger att det är en för stor administrativ börda att ta fram materialet.
– Vi har inget motstånd till att dela ut uppgifter. Men det är orimligt att det skulle fungera på en liten friskola med dagens resursfördelningssystem. Det hade krävts mer resurser för administration för att vi skulle kunna upprätthålla offentlighetsprincipen, säger Patrik Jönsson, rektor på Jönsbergska.
Han poängterar att Skolinspektionen och Skolverket har full insyn.
Ingen av de fristående högstadieskolorna lämnar ut sina kränkningsanmälningar.
Det enda friskolorna är villiga att visa oss är en siffra på hur många anmälningar som skrivits. Men det säger ingenting om vad som faktiskt skett på skolorna. Nio av de elva friskolorna ger oss en siffra – med undantag för Nordic International School och Vittra Röda stan som inte ens går med på det.
Oscar Semb Sürüp är rektor på Nordic och han skriver i ett mejl att han “helst” avstår från att dela med sig av antalet. Han frågar vilka andra friskolor som svarat – men därefter återkommer han inte.
Rektorn på Vittra Röda stan, Sara Johansson, skriver i ett mejl att: “Vi måste prioritera att lägga vår arbetstid på att möta våra elevers behov. Vi avböjer därför att vara med i din undersökning”.
Heikki Bodsunder är kritisk mot att friskolor inte behöver redovisa hur mycket hot och våld som förekommer på skolorna för media eller allmänheten.
– De vill ha samma ekonomiska förutsättningar som kommunala skolor. Men de vill inte spela på samma spelplan, säger han.
Heikki Bodsunder, ordförande i fackförbundet Sveriges Lärare, tycker att de fristående skolorna också borde vara skyldiga att visa sina kränkningsanmälningar för allmänheten.
Skolchef Mikael Hultberg är övertygad om att det sker samma typ av kränkningar på friskolor som på de kommunala, även om utomstående inte kan granska det.
– Det är klart att elever i årskurs sju, åtta och nio även på en fristående verksamhet kan kränka varandra, säger han.
Hur tar vi då reda på hur barn på fristående skolor mår?
Elever och lärare på fristående skolor deltar vartannat år i Skolinspektionens skolenkät där de bland annat får frågor om studiero, trygghet och möjligheten att förhindra kränkningar.
Vi vänder oss till Skolinspektionen som vartannat år gör en skolenkät på alla skolor. Den besvaras digitalt av elever, personal och vårdnadshavare på både kommunala och fristående skolor.
Vi har valt att titta på kategorierna trygghet, studiero och förhindra kränkningar. På de stora skolorna kan det vara upp mot 100 svarande elever på högstadiet och på de små ett tiotal.
År 2023 får Johannesskolan lägst betyg i kategorierna studiero och möjligheten att förhindra kränkningar.
– Vi hade en grupp där det fanns mycket att jobba med. Jag vill inte gå in på detaljer med risk för att hänga ut någon enskild, säger rektor Maaria Nisula.
Jonannesskolan hamnar lägst i kategorierna studiero och förhindr akränkningar. Rektor Maaria Nisula tror att resultatet kan bero på den grupp av elever som svarade på enkäten.
I enkäten svarade nio av de 16 eleverna i årskurs åtta, vilket gör att varje elev får ett högre inflytande på resultatet.
Även Rudolf Steinerskolan får ett lågt resultat i kategorin förhindra kränkningar. Här svarade alla de 14 eleverna i årskurs åtta.
– En förklaring kan vara att om det sker en kränkning kan en hög andel av eleverna ha sett vad som hände. Men sen får inte alla reda på vilka åtgärder som sker, säger tillförordnad rektor David Bergström.
På Rudolf Steinerskolan har man få elever på högstadiet. Det kan bidra till att många får kännedom om kränkningen, men inte vilka åtgärder som sker, menar tillförordnad rektor David Bergström.
Mer kränkningar och otryggare elever
Bland Norrköpings kommunala skolor känner eleverna att möjligheten att förhindra kränkningar blivit sämre med åren, enligt enkätsvaren. Det innebär bland annat att de tycker att lärarna har sämre koll på vad som händer på rasterna.
I grafiken kan du se alla de kommunala skolornas resultat i skolenkäten.
– Jag tror en anledning kan vara att eleverna fick byta lärare ofta eftersom ny personal behövde rekryteras när skolan växte, säger Ann-Sofie Selander, rektor på Sandbyhovsskolan som får lågt resultat i kategorin förhindra kränkningar.
Sandbyhovsskolan startade 2019 och varje år har skolan växt med nya klasser. Det har gjort att eleverna på skolan fått byta lärare ofta, säger Ann-Sofie Selander, rektor skolan.
På Hagaskolan, som också får ett lågt resultat, hoppas man att en högre närvaro av personal på rasterna ska vända siffrorna uppåt. Genom att se över rastvärdsscheman för personalen och genomföra fler uppstyrda rastaktiviteter med eleverna.
-- Det kan vara brädspel eller dans, säger rektor Karolina Palmborg.
Hagaskolan får ett lågt resultat i kategorin förhindra kränkningar. Nu hoppas rektor Karolina Palmborg att bland annat fler uppstyrda rastaktiviteter med eleverna ska göra skolan tryggare.
Enligt enkäten tycker lärarna i Norrköpings kommun att elevernas trygghet i skolan minskat de senaste åren.
Lärarna på Mosstorpskolan är de som skattar elevtrygghet lägst bland Norrköpings alla högstadieskolor.
– Det är och har varit väldigt mycket fult språk, grova ord och kränkningar som vi kanske inte har adresserat på rätt sätt, säger Carita Johansson som är rektor på Mosstorpskolan sedan årsskiftet.
På Mosstorpskolan upplever lärarna att eleverna är otryggast bland alla skolor i Norrköping. Rektor Carita Johansson tror att det beror på att det saknats fasta rutiner.
Varför har ni inte gjort det?
– Det har varit många lärarbyten och många byten i ledningen. Det skapar en otrygg miljö. Det har inte har funnits fasta rutiner som man sedan har hållit sig till, säger hon.
Facket: Våldet mer gränslöst
Någon som sett förändringen i skolan med egna ögon är Heikki Bodsunder, ordförande i Sveriges Lärare. Han har jobbat som lärare i 40 år och hans bild är att våld och hot ökar. Det handlar om elever som hotar eller utövar våld mot varandra men också mot lärare, dessutom våldet har blivit mer gränslöst.
– Förr kunde det smälla och sen var det klart. Nu kan den som gått och tjallat få en ny omgång några veckor senare.
Heikki Bodsunder tycker det är viktigt att skolan polisanmäler våld. Men skolorna är inte skyldiga enligt lagstiftningen att göra det. Däremot kan en vårdnadshavare, elev eller rektor alltid välja att göra det.
Han tror att en orsak till att klimatet i skolan blivit hårdare är att lärarna i skolan blivit färre och att de lärare som är i skolan har fler undervisningstimmar.
Heikki Bodsunder lyfter också att hela samhället har blivit tuffare - och han tycker att det avspeglas i skolan.
– Då får du mindre tid till att prata med elever på rasterna, den medmänskliga tiden har minskat kraftigt. Eleverna blir mer själva och sätter sina egna normer, och det är inte alltid positivt, säger han.
Han lyfter också att hela samhället har blivit tuffare - och att det avspeglas i skolan.
Skolenkäten visar att lärarna uppfattar att elevernas trygghet har minskat, medan eleverna själva inte upplever sig mindre trygga. Det är intressant, menar skolchef Mikael Hultberg.
– Lärare är vuxna och tänker i ett större perspektiv. Det är ett otryggare samhälle med tanke på att vi lägger ner skolor och gör förändringar i strukturer. Det tror jag vuxna reagerar på och kanske översätter till att barn också tänker så.
Tryggheten är ett av våra viktigaste områden och den viktigaste utmaningen att jobba med, säger skolchef Mikael Hultberg.
Enligt svaren i skolenkäten upplever både lärare och elever att möjligheten att förhindra kränkningar blivit sämre.
– Det är oroande att både lärare och elever upplever att den förmågan blivit sämre. Tryggheten är ett av våra viktigaste områden och den viktigaste utmaningen att jobba med, säger Mikael Hultberg.
Vad gör ni för att skolan ska bli tryggare?
– Vi har ett barnrättsombud i Norrköping som stöttar i frågor kring arbetet med tryggheten. Vi har en säkerhetssamordnare som bland annat tittar på hur lokaler är utformade och vilka rutiner som finns för skolans personal för att handskas med händelser. Socialkontoret har startat ett förbyggarteam som kan finnas på skolor dagen efter en händelse. De kan vara med på föräldramöten eller träffa familjer som behöver stöd på olika sätt.
"Det har alltid skett saker på högstadieskolor, det är en turbulent tid i ungdomars liv".
Mikael Hultberg
Skolchef
Tycker du att det ni gör det tillräckligt för att det ska bli bättre?
– Jag tycker att det är bra aktiviteter vi har initierat. Om de är tillräckliga, det vet man aldrig. Vi gör så mycket vi har förmåga att göra och omprövar de insatser vi gör.
Vi har läst över 500 kränkningar som skett bara i år. Ska det se ut så här i skolan?
– Händelser sker. Det har alltid skett saker på högstadieskolor, det är en turbulent tid i ungdomars liv. Jag är nöjd med att vi har ett system där vi får veta vad som sker. Vi försöker göra insatser och vi försöker förebygga att det ska ske. Men att händelser sker, det kan vi inte stoppa.
Skulle du själv stå ut med att vara på en arbetsplats där det sker sådana här kränkningar?
– Jag skulle jobba för att förebygga och åtgärda dem.
Skolchefen Mikael Hultberg önskar att det fanns fler utbildade lärare att anställa.
Vad vill du som skolchef se mer av i skolan?
– Jag skulle önska att det fanns fler utbildade personer att anställa. Det saknas på arbetsmarknaden. Vi anställer obehöriga och outbildade, vi tror på dem och de är duktiga - med de har inte med sig utbildningen och erfarenheten som skulle behövas.
Vad har du att säga till de föräldrar och elever som läser den här artikeln och som blir oroliga?
– Jag tycker att man ska vända sig till den personal man har på sin skola och berätta hur man känner. Det finns oerhört engagerad personal som inte vill något än att det ska vara tryggt i skolan, säger Mikael Hultberg.
I nästa del av granskningen om våldet i skolan läser du om mammorna vars barn misshandlades i skolan.
Den första delen av granskningen, där vi berättar om kaos-skolan där eleverna tagit över, kan du läsa här.
