Den norska privata skolkoncern Dibber etablerades i Sverige 2017. I Norrköping äger de förskolorna Hagen, Gården och Kolmårdstrollen.
- Två tredjedelar av personalen har slutat – det är högre personalomsättning än i kommunala förskolor.
- Dibber själva har reagerat på den höga personalomsättningen i Norrköping och genomfört en undersökning.
- Många föräldrar har flyttat sina barn i protest.
- Föräldrar har gått samman och skrivit brev där de beskriver sin oro och kritiserar ledningen.
- En anmälan till Skolinspektionen beskriver oro för att miljön inte är stimulerande för barnen, att personalen mår dåligt och att förskolan inte får ta in vikarier.
- Det finns en anmälan till Arbetsmiljöverket.
- Många röster från både personal och föräldrar vittnar om besparingar. Det handlar om exempelvis färre mackor till barnen, att personal får använda sina egna köksmaskiner och att Krav-certifieringen har försvunnit.
- De norska ägarna tog under 2022 ut 10,9 miljoner norska kronor i aktieutdelning från bolaget bakom förskolorna, där den svenska delen ingår.
En liten pojke sitter på golvet, han håller två bilar i handen och lyssnar på sagan som förskolläraren läser. Han har ingen aning om att hans förskola kritiserats och ifrågasatts. Eller att den ägs av ett norskt miljardärspar som flyttat till ett skatteparadis, något som vållat mycket debatt i grannlandet. Men han har kanske märkt att det är nya fröknar på förskolan.
Pojken går på Hagen, en av tre förskolor i Norrköping som ägs av norska företaget Dibber. Det är en multinationell koncern som finns i tio länder. 2017 köptes de första förskolorna i Sverige, i dag har de 91 förskolor och 13 skolor, från Malmö till Bollnäs. På några år har de blivit en stor koncern i Sverige och omsätter mångmiljonbelopp.
I Norrköping driver Dibber förskolorna Gården i centrala stan, Hagen i utkanten av Hageby och Kolmårdstrollen i Krokek. Gården och Hagen köptes 2021 och Kolmårdstrollen 2022. Rektorn för de tre förskolorna, Johanna Bondesson, visar oss runt på Hagen.
– Nu är det mitt i verksamhet så det är ju inte så städat. Men det är ju så här vardagen ser ut, säger hon och pojken på golvet tittar upp och ger oss en hastig blick innan han återigen ägnar sig åt sina bilar.
Det här vill jag inte att det kommer ut i en artikel.
Johanna Bondesson
rektor
Förskolan är inrymd i botten av ett lägenhetshus och utanför står en lådcykel parkerad. När cykeln köptes in hade rektorn och Dibbers ledning en plan – med cykelns hjälp skulle förskolan kunna ta in fler barn.
– Det här vill jag inte att det kommer ut i en artikel, säger Johanna Bondesson.
Att ta in fler barn skulle ge Dibber nästan 1,9 miljoner kronor mer per år. Innan vi berättar historien om lådcykeln ska vi gå igenom vad som hänt med förskolorna i Norrköping sedan Dibber tog över. Vi får tips, från både föräldrar och personal, som vill berätta för oss om en verksamhet som inte fungerar.
Är det hållbart för våra barn, ska min pojke behöva lära känna nya medarbetare hela tiden?
Anonym förälder
Vi intervjuar 26 personer, det är lika många föräldrar och personal. Några av dem vi pratar med finns fortfarande kvar på förskolorna, andra har lämnat. Både föräldrar och personal poängterar att förskolorna var populära innan Dibber tog över.
– Tidigare hade vi ständigt kö, säger en förskollärare som själv har slutat.
– Nu kan de inte fylla platserna längre, det har ju spridit sig att det inte är bra på Kolmårdstrollen längre, tillägger hon.
En förskollärare som fortfarande jobbar kvar på en av förskolorna har reagerat på att det varit många ur personalen som har slutat.
– Det är inte kul att byta kollegor stup i kvarten, säger hon.
En annan ur personalen säger:
– Jag skulle inte vilja ha mina barn där.
Emma Ybert säger att hon fick köa länge för att få plats på Hagens förskola. Men efter att Dibber tog över valde familjen att lämna, eftersom hon upplevde att sättet man jobbade på förändrades till det sämre.
En av föräldrarna som har flyttat sina barn från förskolan är Emma Ybert.
– När vi valde förskola var Hagen familjär för oss och man hade en nära kontakt med rektor. Vi valde förskola med omsorg, jag är själv förskollärare och har höga förväntningar. Men när Dibber kom ändrade de helt sättet man jobbar på. Alltså till det sämre, säger hon.
Hennes upplevelse delas av flera föräldrar. När Dibber drivit förskolan Hagen i sex månader gick föräldrarna samman och skrev ett brev till ledningen för Dibber. De kände oro över brist på kommunikation, att de inte fick svar när de sökte rektorn och att de saknade förtroende för Dibbers ledning. De skrev också om ändrade rutiner:
"Vi har också noterat att det sedan årsskiftet har varit vikarier som vi aldrig träffat förut som varken har presenterat sig, eller "kontrollerat" att vi har varit "rätt föräldrar" som har hämtat barnen. Så har det aldrig varit på Hagen förut."
Föräldrarna skickade brevet under våren. Först efter sommaren fick de svar och det bokades in ett föräldramöte i september.
Sommarhälsningen: Personalen lämnar
Bristen på lyhördhet gjorde att många föräldrar valde att lämna förskolorna som tidigare haft lång kö av barn som sökt plats. De tre förskolorna har tillstånd för 82 barn men i dag är 67 barn inskrivna. Att det är färre barn beror bland annat på minskade barnkullar, men också på de många förändringar som skett – visar våra intervjuer med föräldrar och personal.
Flera föräldrar vi pratar med berättar att de märkt hur personalomsättningen på Dibbers förskolor påverkat barnen.
Föräldrar vi pratar med fick besviket se att många av pedagogerna slutade.
– Mina barn är tre och fem år gamla, de är inte så stora och pedagogerna blir ju tryggheten. Sen blev det allt färre personal på plats och jag kände att allt började svaja. Man visste inte vem som skulle ta emot barnen på morgonen, säger Ida Strömgren som tidigare hade sina barn på Kolmårdstrollen.
Fler föräldrar märker hur den stora personalomsättningen påverkar barnen.
– Är det hållbart för våra barn, ska min pojke behöva lära känna nya medarbetare hela tiden?, säger en förälder som vill vara anonym.
– Vi föräldrar fick en sommarhälsning från rektorn där hon tackade för året, sen skrev hon att fyra pedagoger slutar. De skulle sluta under sommaren och till hösten skulle det komma in helt annan personal, säger Moa Yngve som haft sina barn på Kolmårdstrollen.
Hon kände oro för om förskolan skulle ha tillräckligt med personal till hösten och valde att hitta en ny förskola till sina barn.
– Att rycka upp barnen, med kompisar som finns där, är inget självklart val. Men det vi hade upplevt som problem verkade inte bli bättre, säger hon.
Många föräldrar har valt att lämna förskolorna Hagen, Gården och Kolmårdstrollen efter att Dibber tog över verksamheterna.
Andra föräldrar väljer att stanna. Josefine Segersten som har kvar sitt barn på en av förskolorna säger att övergången till Dibber hade kunnat fungera bättre.
– Nu rullar det på, det är flera nya i personalen men man ser ju till barnets bästa. Vi har hela tiden varit nöjda på det stora hela, säger hon.
I oktober 2023 gjordes en anmälan till Skolinspektionen. Den gäller förskolan Gården och handlar om att personalen mår dåligt, att förskolans inomhusmiljö inte stimulerar barnen och att förskolan inte får ta in vikarier. Den som anmält hävdar att bristerna på förskolan beror på att förskolan måste spara pengar.
Skolinspektionen har inte inlett någon granskning efter anmälan och skriver till oss:
"Vi lämnar tyvärr ingen motivering om varför vi startar eller inte startar en utredning utifrån en inkommen uppgift."
I våra samtal med föräldrar och personal framkommer att förskolorna har gjort besparingar sedan de norska ägarna tog över. Det ska sparas på både material, maten och personalen.
Shane Bushi, som tidigare jobbat på Kolmårdstrollen, berättar att personal som var sjuk eller ledig inte ersattes. På Kolmårdstrollen arbetade åtta personer på 30 barn och om någon var borta skulle personalen vänta till morgonen för att se hur många barn som kom innan man ringde in en vikarie.
– Men det är inte så lätt att få tag på vikarier med kort varsel. Ibland var vi fyra personal med 30 barn, det var inte säkert, varken för oss eller barnen, säger hon.
Det är att kasta pengar i sjön att ha mer personal än vi behöver.
Johanna Bondesson
rektor
Rektor Johanna Bondesson håller inte med om kritiken, hon ser inga problem med att vänta till morgonen innan man ringer in vikarier, eftersom man kan flytta personal mellan förskolorna.
– Det är att kasta pengar i sjön att ha mer personal än vi behöver, Johanna Bondesson.
Håller du med om att det kan innebära säkerhetsrisker att vara 30 barn på fyra pedagoger?
– Nej, man delar in barnen i grupper. De lite större barnen kan vara åtta barn på en pedagog. Det är absolut inte önskvärt, men det händer tack och lov inte så ofta.
Vår granskning visar att personalomsättningen på Dibbers förskolor är hög – högre än på de kommunala förskolorna. På drygt två år har 14 ur personalstyrkan på Dibber lämnat, det motsvarar ungefär två tredjedelar av all personal. Det är betydligt högre personalomsättning än på Norrköpings kommunala förskolor.
Vi kan också se att flera anmälningar gjorts till Arbetsmiljöverket men att de har lagts ner för att personal har slutat.
Dibbers ansökan om att utöka förskolorna Hagen och Gården fick avslag av kommunen. Enligt ansökan skulle barnen ständigt vara utomhus, oavsett väder.
Ledningen för Dibber Sverige har reagerat på den höga personalomsättningen och anlitat en extern person som i juni 2023 genomförde så kallade exitsamtal. Dessa skulle ge svar på frågan om varför personalen lämnar Dibberförskolorna i Norrköping.
Vi får inte ta del av resultatet av undersökningen. Ledningen för Dibber säger att det lett till olika insatser i form av stöd till rektor och de tre förskolorna, men preciserar inte mer än så.
Besparingar med nya ägarna
Vi går ut från förskolan Hagen och följer Johanna Bondesson in i nästa trapphus där hon har sitt kontor. Lokalen var tidigare barnens ateljé men av det syns inga spår. På väggen hänger ett stort tygstycke med Dibbers koncept: ”Vi får världens viktigaste värden att växa”.
Johanna Bondesson tänder ett ljus på bordet och slår sig ned mitt emot oss. Vi vill prata med henne om vilka värden det är som ska växa på Dibber – eftersom flera av våra intervjupersoner berättat om besparingar som kommit med de nya ägarna. Johanna Bondesson håller inte med och säger att Dibber köpt in både utrustning och möbler sedan de tog över. De värden som ska växa är barnen, inte ekonomin, menar hon.
– Det handlar om att stärka barnens känsla av egenvärde, förmåga till socialt samspel, empati och trygghet som individ. Då skapas förutsättningar för utveckling, lek, lärande, hälsa och trivsel, säger Johanna Bondesson.
Men flera vi talar med ger en annan bild av vad som hände när de norska ägarna tog över förskolorna:
– Innan Dibber hade vi väldigt bra mat, vi fick lax, kött och allt möjligt. Det är inte billigt att köpa lax till 30 barn, och det fanns dessutom ofta mat över, säger Shane Bushi, tidigare anställd.
Personalen fick ta med frukt hemifrån och barnen fick morötter när det inte fanns frukt.
Anonym mamma
När Dibber tog över blev det enligt henne mer halvfabrikat och budgeten stramades åt. Hennes uppgifter intygas av flera ur personalen som vi pratar med.
– Det begränsades hur många mackor barnen fick äta, det var en eller en halv per barn. Anledningen var att man inte hade råd, det var för dyrt, säger Shane Bushi.
En tidigare kock på en av förskolorna, som väljer att vara anonym, berättar att hon fick ta med köksmaskiner hemifrån när rektorn inte ville köpa in ny utrustning.
– Barn behöver god, näringsrik mat. Och kocken behöver sina grejer för att kunna göra sitt jobb, säger hon.
En mamma berättar:
– Personalen fick ta med frukt hemifrån och barnen fick äta morötter när det inte fanns frukt.
Flera föräldrar vittnar om att det sprarades in på maten när Dibber tog över förskolorna.
En annan mamma berättar också att förskolan blev av med sin KRAV-certifiering när Dibber tog över.
– Förut lagades maten från grunden och en stor del av maten var kravmärkt eller ekologisk. Så jag gissar att maten inte är av samma kvalité längre, säger hon.
Rektor Johanna Bondesson säger att hon inte känner igen beskrivningen av besparingar på maten och att alla barn får äta sig mätta på förskolorna. Hon förklarar varför maten inte längre är KRAV-certifierad:
– Våra kockar ville inte ha det så. Maten kan vara tillräckligt bra ändå.
De tre förskolorna i Norrköping har gått med förlust sedan Dibber tog över men så snart de går med vinst kommer vinsten att skickas vidare till moderbolaget i Sollentuna.
Vi kan inte se att pengar från förskolorna i Norrköping gått till de norska ägarna men det finns sätt att dölja vinster i välfärden. Ett sätt kan vara att ta ut höga räntor av dotterbolag. Det bekräftar Jan Marton som är universitetslektor i företagsekonomi på Göteborgs universitet. Han har inte tagit del av Dibbers årsredovisningar men säger att om ett moderbolag i en koncern tar ut just höga räntor eller erbjuder tjänster till ett högt pris kan det vara ett sätt att sänka resultat i dotterbolaget.
Vi börjar söka de norska ägarna för att få svar.
Färre utbildade pedagoger
Personalen på Hagen, Gården och Kolmårdstrollen fick vänja sig vid nya rutiner när Dibber kom. Rektor Johanna Bondesson organiserar verksamheten så att det endast finns en utbildad förskollärare per barngrupp. Förskolläraren ska planera och ansvara för undervisningen, sen ska den genomföras tillsammans med barnskötare. Det är tydliga roller.
Vi kan se att personalantalet minskat totalt sett sedan Dibber tog över, men också att andelen utbildade förskollärare varierat. Under en period var den lägre än med de tidigare ägarna. Men de senaste veckorna har andelen förskollärare på Dibbers förskolor höjts. I dag säger Johanna Bondesson att sju av 14 pedagoger är legitimerade.
– Det var väldigt mycket personal innan. Man hade satsat på att ha många i personalen, det var kvantitet kanske hellre än kvalitet, säger Johanna Bondesson.
Jag önskar att de fristående förskolorna hade en högre målbild.
Caroline Strid
verksamhetschef för de kommunala förskolorna
Vi har pratat med den tidigare ägaren till förskolorna Gården och Hagen, Annika Schylström, som inte känner igen nuvarande rektorns beskrivning.
– När vi startade var målet att bara ha förskollärare, säger Annika Schylström.
Johanna Bondessons modell, med endast en förskollärare per barngrupp, går även emot de kommunala förskolornas målbild. Caroline Strid är verksamhetschef för förskolan i Norrköpings kommun och hon säger att inom den kommunala verksamheten strävar man efter att två av tre i personalen ska vara utbildade förskollärare för att barnen ska få den utbildning de har rätt till.
– Det är brist på förskollärare så vi når inte upp till vårt mål men vi strävar efter mer utbildad personal. 2022 är senaste siffrorna och då hade vi 46 procent utbildade förskollärare i våra barngrupper, säger hon.
Vad säger du om att rektorn för Dibbers förskolor i Norrköping endast vill ha en förskollärare per barngrupp?
– Jag önskar att de fristående förskolorna hade en högre målbild.
– Vi vet att utbildad personal gör skillnad. Språk och kommunikation är nyckeln till ett livslångt lärande och det förebygger kriminalitet. De här barnen kommer ju att komma ut i Norrköpings skolor senare, säger Caroline Strid.
Caroline Strid är verksamhetschef för de kommunala förskolorna i Norrköping. Hon säger att inom kommunen har man målsättningen att två av tre i personalen ska vara utbildade förskollärare.
Till skillnad från kommunens önskan om fler utbildade förskollärare försvarar Johanna Bondesson sin personalsammansättning – hon menar att det är blir en tydligare rollfördelning att bara ha en förskollärare per barngrupp.
– Att ha fler förskollärare betyder inte per automatik att man bedriver en högre kvalitet på undervisningen.
När vi återkommer till henne har hon anställt fler förskollärare, och då säger hon så här:
– Min grundtanke är en förskollärare per barngrupp, men har jag möjlighet att anställa fler förskollärare tar jag den.
Att personalens utbildningsnivå sänktes under en period är något som oroar föräldrarna.
– Det känns som att vårt äldre barn som gick på förskolan innan Dibber kom in fick en bättre grund inför skolan än vad vårt yngre barn får, säger en mamma som letar efter en ny förskola åt sitt barn.
Svenska pengar till norska ägare
Personalens utbildningsnivå tar oss till Sollentuna centrum där Dibbers huvudkontor ligger. Vd för Dibber Sverige, Pontus Loswick, möter oss och leder oss genom en korridor med färgglada mötesrum.
Han menar att en mix av förskollärare och barnskötare behövs – av just ekonomiska skäl. Medellönen för en förskollärare i Sverige är 33 600 medan en barnskötare i snitt tjänar 25 800.
– Både yrkeskategorierna är viktiga, men förskollärarna har en något högre lön än barnskötarna, säger Pontus Loswick.
Pontus Loswick är vd för Dibber Sverige och därmed den högst ansvariga över 91 förskolor och 13 skolor i Sverige.
Vi frågar om pengar från de svenska förskolorna, alltså skattemedel eller föräldrarnas avgifter, har gått vidare till de norska ägarna. Pontus Loswick säger att det svenska moderbolaget betalar en årlig avgift på cirka 10 miljoner kronor till det norska koncernbolaget. Det är kostnader för att man har ett gemensamt administrativt system och pedagogisk modell.
Svenska Dibber har också ett lån på 227,5 miljoner kronor till det norska bolaget.
Pontus Loswick säger att det är ett marknadsmässigt lån där det svenska bolaget betalar en årlig ränta och amortering, men vill inte tala om vilken ränta de betalar.
– Det går jag inte in på, utan det är en intern affärsfråga, säger han.
Ständigt på utflykt
Just nu kan inte Dibbers tre förskolor fylla sina platser men trots det fanns planer på att utöka verksamheten och det är här lådcykeln vi såg utanför förskolan kommer in i bilden. Barngruppen som Dibber vill ta in skulle nämligen vara en så kallad utegrupp.
Norrköpings kommun har tagit emot ansökningar om att utöka Hagen och Gården med sex barn vardera. Barnen, som inte skulle vara en fast grupp utan rotera, skulle inte få vara i lokalerna – eftersom lokalerna är för små och inte tillåter att fler vistas i dem. Tanken var att barnen skulle transporteras med lådcyklar och ständigt vara på utflykt. De skulle äta mat lagad på stormkök och när något barn eller personal behövde gå på toaletten skulle man ha med en portabel potta och ett pop up-tält. Om det skulle vara för kallt ute eller regna för mycket kunde man ta skydd på Stadsbiblioteket eller Arbetets museum, enligt ansökan.
En lådcykel står parkerad utanför förskolan Hagen. Tanken var att sex barn skulle på utflykt med den varje dag, året om.
Ansökan fick avslag för att kommunen inte tyckte att den var tillräckligt genomtänkt. Dibber har dock inte helt avfärdat planerna på en utegrupp. Vi får ta del av en förberedd överklagan till kommunens beslut. Men Johanna Bondesson säger att det inte är aktuellt att skicka in en ny ansökan i dag.
– Utomhusverksamhet är en rolig och viktig del. Det är en lärmiljö som vi vill nyttja mycket mer, säger rektor Johanna Bondesson och påstår att barnen uppskattar det väldigt mycket.
Men är det inte lite skillnad på att välja att vara ute och att tvingas vara ute för att man inte kan vara i lokalerna?
– Det ställer andra krav på planering. Det har aldrig varit någon avsikt att barnen ska uppleva obehag, säger Johanna Bondesson.
Ytterligare tolv barn innebär upp till 1,9 miljoner kronor i extra intäkter per år för Dibber.
När vi frågar om syftet med att ta in fler barn egentligen är en ekonomisk fråga blir svaret:
– Det är alltid en ekonomisk fråga eftersom våra barn skapar ett underlag för vår ekonomi. Självklart.
Norska ägaren duckar frågor om svenska vinster
Det är långt från den lilla pojken som kör runt med leksaksbilar på golvet på Hagens förskola i Norrköping, till de norska ägarna i Schweiz. Ägarparets flytt utomlands till skatteparadiset Luzern har uppmärksammats i norsk media eftersom det sammanföll med att Norge skulle införa högre förmögenhetsskatt.
Paret Sundby tillhör Norges rikaste tack vare sin skolkoncern. Under 2022 tog de ut 10,9 miljoner norska kronor i aktieutdelning ur koncernen, där Norrköpings förskolor ingår. 2018 skrev den norska tidningen Dagens näringsliv att ägarna, Randi och Hans Jacob Sundby, tjänat 100 miljoner norska kronor på sina förskolor.
Hans Jacob och Randi Sundby bor numera i Schweiz. Bilden är från 2017 när paret började köpa upp flera verksamheter i Sverige.
Vi får kontakt med Hans Jacob Sundby men han befinner sig i USA och väljer att svara oss i ett mejl.
Han skriver att hans erfarenhet, efter att ha drivit privat förskola i 20 år, är att välfärden blir bättre av att det finns både privata och offentliga alternativ. Han medger att deras flytt utomlands skett på grund av det norska skattesystemet men att de samtidigt vill bo utomlands, för att de har verksamhet i många länder.
Vi kan dock konstatera att Dibber inte äger några förskolor i Schweiz.
Norsk media har rapporterat om att Schweiz har blivit ett populärt land att utvandra till för rika norrmän.
Hans Jacob Sundby skriver också att omsättningen i deras verksamhet är stor, men att marginalerna i privat välfärd är låga och varierar över tid. På frågan om företaget döljer vinster genom att ta ut höga räntor från det svenska dotterbolaget svarar han att räntan på deras interna lån är låg, men han vill inte uppge någon siffra.
Vi vill veta vad de tjänar på att driva skolor och förskolor i Sverige. I det svenska moderbolagets årsredovisning syns inte några överföringar till norska bolaget. Men Hans Jacob Sundby svarar inte på frågan. Vi ber om en telefonintervju, för att kunna ställa fler frågor – men möts av tystnad.
