"Att nå en budget i balans 2024 är helt orimligt. Vi kommer fortsätta ha ett underskott under ett par år, men vi kommer att hålla det på en acceptabel nivå", säger Sophia Jarl.
"Var 17 går alla pengar??? Ingenting fungerar ju längre."
"Skärp er o dra istället in på lyxområden som nya hamnområdet som byggs. Vi behöver trygghet och en framtid för de unga i vår kommun."
"Det blir bara värre och värre. Ska inte skattepengarna gå till nåt vettigt?"
Efter att styret i kommunen beslutat om att lägga ner skolor och förskolor blev det under den gångna veckan fokus på fritidsgårdarna. Efter att NT avslöjat att de tre gårdarna i Lindö, Svärtinge och Åby föreslås stänga igen reagerar Norrköpingsbor på att kommunen ånyo lägger fram besparingskrav.
Att nå en budget i balans 2024 är helt orimligt
Sophia Jarl (M)
Kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) valde att skicka ut ett pressmeddelande där hon förklarade att det inte handlar om att spara för att få pengar över till något annat, utan att förändringarna görs för att hålla underskottet på en acceptabel nivå.
Mot den bakgrunden vill vi ställa fler frågor till Norrköpings högst ansvariga politiker om hur det står till med kommunens ekonomi – och varför hon bedömer att de här kritiserade förändringarna är nödvändiga.
Hur mår Norrköping?
– Vi mår okej. Men vi har ett stort arbete framför oss för att vi ska må bättre. Jag skulle säga att vi har en stark balansräkning och det innebär att vi har en buffert som gör att vi klarar av att gå mot ett visst underskott. Vi kommer att klara åren framåt, men vi kan inte leva av den bufferten någon längre tid, säger Sophia Jarl.
– Vi gick in i 2023 med ett underskott på över 700 miljoner kronor och just nu klarar vi att hålla det på en acceptabel nivå då vi lagt besparingskrav på 1,35 procent. Men 2025, enligt den plan vi har nu, har vi ytterligare besparingskrav på 2,0 procent. Att nå en budget i balans 2024 är helt orimligt. Vi kommer fortsätta att ha ett underskott under ett par år, men vi kommer att hålla det på en acceptabel nivå.
Hur hamnade Norrköping här?
– Det beror kanske på vem du frågar, majoriteten eller oppositionen. Men om jag skulle vara lite opolitisk och titta på fakta har vi dels haft en väldigt utmanande global ekonomi med en hög inflation, höga räntor och en svag svensk krona. Men jag skulle säga att den största delen handlar om att Norrköpings kommun under väldigt många år haft en för hög kostnadskostym. Man har inte anpassat verksamheterna efter de intäkter kommunen haft. Man har försökt att fixa ekonomin med engångspengar och med statliga bidrag till driften.
Den höga räntan nämns alltid som orsak, vilka lån har kommunen?
– Det är lån för att bygga en stad. Det är så det fungerar. När vi får intäkter sätter vi inte de pengarna på banken. Alla intäkter vi har är ute och arbetar i verksamheten. När vi investerar i infrastruktur, nya skolor och nya äldreboenden tar ju vi lån.
Den ansträngda ekonomin påverkar många områden inom Norrköpings kommun. "Den största delen handlar om att Norrköpings kommun under väldigt många år haft en för hög kostnadskostym", säger Sophia Jarl.
2021 redovisade Norrköpings kommun ett rekordstort överskott på en dryg miljard (1 007 mnkr). September 2022 var det förvandlat till ett underskott på 700 miljoner kronor. Norrköpingsbor ställer sig nog frågan – vart tog de pengarna vägen?
– Det årsbokslut du hänvisar till var ett pandemiår. I den miljarden hade vi högre skatteintäkter, värdepapper som gick bra och kompensation från staten för olika kostnader kopplat till pandemin. I dag är läget annorlunda, vi har lägre skatteintäkter och högre kostnader kopplat till inflation och ränta utan att vi har en annan verksamhet. Samma sak har blivit dyrare.
Men gick det inte att använda pengarna från överskottet till att täcka det underskott som uppstod?
– Nej, så kan man inte tänka fullt ut i en kommunekonomi, då blir det att blanda päron och äpplen. Balansräkningen är en buffert och vi kommer att låta verksamheterna gå med underskott med cirka 350 miljoner i år. Det är ett sätt att nyttja tidigare års överskott. Men så kan vi inte agera hur länge som helst. Då utplånar vi balansräkningen och den buffert vi byggt upp.
– Man kan ju säga så här; ett antal årsbokslut har varit väldigt positiva och de har stärkt balansräkningen till där vi är i dag. Men det är väldigt lätt att utplåna en balansräkning om man har ett betydande underskott under ett antal år.
Kan det inte vara läge att ringa finansminister Elisabeth Svantesson (M) och be regeringen om mer pengar? Nej, menar Sophia Jarl. "Vi måste lösa de problem vi har på hemmaplan utan att förlita oss på att andra ska lösa våra problem", säger kommunstyrelsens ordförande i Norrköping.
"Vi klarar oss själva" har du sagt när oppositionen framfört att det är läge att be om riktade statsbidrag från regeringen. Är det inte läge att släppa på prestigen och be om mer pengar?
– I opposition kan man alltid be andra att lösa ens problem. Jag måste styra och leda Norrköping utifrån de förutsättningar vi har. Vi måste lösa de problem vi har på hemmaplan utan att förlita oss på att andra ska lösa våra problem.
– Det är viktigt att man hanterar de tillfälliga statsbidragen så att man vid förändringar av dessa inte hamnar i en jobbig ekonomisk situation där man inte har pengar till de anställningar man har. Det var där kommunen hamnade i årsskiftet 2022/23, att man använt tillfälliga bidrag till fasta anställningar. Om statsbidragen försvinner behöver man ta de pengarna från kommunens ekonomi – det kan skapa underskott.
Flera fritidsgårdar i Norrköping kan läggas ner, vilket vi berättat om den senaste tiden.
Men de föräldrar med barn vars skola nu blivit nedlagd hade nog gärna sett att du bett om mer pengar för att rädda skolan?
– Återigen, vad är huvudproblematiken inom skolan och förskolan? Jo, att vi haft över 1– 000 platser för mycket, som vi har betalat för. Och även om jag skulle be om mer statsbidrag – är det verkligen det vi ska använda pengarna till, tomma skolplatser? I min värld är det bättre att elever varje dag möter en behörig lärare än att vi har tomma platser i skolklassen.
– En enkel ekvation skulle kunna vara att kommunen måste be om mer statsbidrag för att rädda skolan, men då måste man också kunna ställa sig frågan om man vill att skattepengar ska gå till tomma platser eller att ens barn ska få möta fler förskollärare eller behöriga lärare.
Kritikern skulle kunna säga att färre platser hade stått tomma om inte friskolorna konkurrerat med kommunen och det totala antalet platser blivit för många i kommunen?
– Ja, det är klart att de kan säga det, men oavsett vad man tycker om friskolorna måste varje ledande politiker ta hänsyn till att de finns.
Samtidigt måste kommunen alltid ha tillräckligt med platser, utifall en friskola till exempel skulle lämna kommunen?
– Ja, det brukar användas som ett motargument, men skulle något hända med en fristående aktör har vi kapacitet att växla upp. Vi är en stor kommun.
Kan inte en skattehöjning vara aktuellt med tanke på det ekonomiska läget?
– Det är väldigt lätt att säga; "nu höjer vi skatten för att lösa alla problem". Men det finns många saker att göra innan vi ska börja be folk om mer pengar. Så nej, det är inte aktuellt.
Men för en vanlig Norrköpingsbo skulle det väl inte bli så mycket dyrare om kommunalskatten höjdes?
– Det kan tyckas som en enkel lösning i ett svårt ekonomiskt läge. Men höjd kommunalskatt har många negativa effekter, framförallt på lång sikt. För den enskilda personen är det den som har mest ekonomiska utmaningar i sin privatekonomi, som har det svårast och drabbas mest av höjd kommunalskatt.
– Den andra delen är att vi vet om att en kommun med högt skattetryck inte är särskilt attraktiv för företag. Får vi inte företag att etablera sig i Norrköping, för att vi har för hög kommunalskatt, riskerar vi på sikt att minska skatteintäkterna. Det är ungefär som att kissa i byxorna. Först blir det väldigt varmt och härligt – man får mer pengar på kontot – men sedan blir det väldigt obehagligt för att skatteintäkterna i stället riskerar att minska.
Kan lösningen på det tuffa läget vara mer samarbete mellan partierna? Tveksamt, om man får tro Sophia Jarl. "I dagsläget har vi en opposition som vill spendera pengar som vi inte har. Och använda engångspengar, delvis, för att klara av driften", säger hon.
I de tuffa ekonomiska tider som råder, skulle inte kommunen tjäna på samarbete i stället för allt politiskt tjafs?
– Det skulle man kunna göra om man delar problembilden. I dagsläget har vi en opposition som vill spendera pengar som vi inte har. Och använda engångspengar, delvis, för att klara av driften. Om man inte är ense om att underskottet måste hållas på en viss acceptabel nivå tror jag att det blir svårt att samarbeta.
– Men den dagen vi är ense om problembilden, att vi måste spara för att inte riskera kommande generationers välfärd och infrastrukturmöjligheter, sitter jag gärna ner och samtalar med oppositionen.
Är det här en ideologisk debatt?
– Nej, det skulle jag inte vilja säga. Men det är klart att det är ideologiskt i den bemärkelse att man har olika sätt att se på vägar framåt. Men det var ingen ideologi i att vi hade 700 miljoner i underskott, det var fakta.
Vi gjorde en intervju med dig efter valsegern där du bland annat nämnde att du beundrade Margaret Thatcher för att hon förespråkade individens frihet och att politiker ska bidra till att medborgarna ska kunna leva fria, alltså att kommunen ska ha mindre påverkan på människors liv. Hade du genomfört de här förändringarna även om ekonomin varit bra?
– När det gäller att anpassa skolplatserna kan jag aldrig försvara att vi har för många platser på bekostnad av behöriga lärare. Hade det ekonomiska läget varit bättre hade jag velat ha färre platser för att förbättra kvalitén. Kanske hade vi låtit vissa reformer ta mer tid – inte för att de inte är genomarbetade, utan för att vi måste klara ekonomin. Filmfonden är ett sådant exempel. Då hade man kunnat upprätthålla den under tiden vi såg över och breddade finansieringen.
Sophia Jarl har tidigare förklarat att hon beundrar Margret Thatcher, som var Storbritanniens premiärminister 1979-1990.
Du tar väldigt många obekväma beslut och får mycket kritik – hur tacklar du det?
– Ja, det är många obekväma beslut som jag tar. Men det är det också många andra som fattar beslut i kommunen. Alla nämnderna brottas med att ta obekväma beslut. Men motsatsen till att inte ta obekväma beslut är värre. Nu drabbar den negativa opinionen mig utifrån att jag är kommunstyrelsens ordförande. Men om vi inte tar de här obekväma besluten är det min uppfattning att det drabbar alla Norrköpingsbor i slutänden.
– Jag förstår att det är väldigt tufft för många när saker förändras. Det kan inte vara som det har varit förut, för det har vi inte råd med. Men att inte ta de här besluten, det sätter allt för mycket på spel inför framtiden. Jag ser inte att vi har någon annan väg framåt, alternativet är sämre.
Ni har beslutat att pausa filmfonden för 2024, något som ifrågasatts inte bara av filmindustrin utan också av näringslivet. Går det här inte emot er företagsvänliga politik?
– Vi vänder på alla stenar, alla bäckar små har betydelse. Jag läste intervjun med hotelldirektören som oroades över beslutet. Det är jättebra att man ser det här som en viktig del, att man har de åsikterna. Det är därför jag öppnar upp och säger att då kan man få vara med och ta ansvar för finansieringen.
– Skattekollektivets pengar räcker inte till allt. Tycker man att det här har ett stort värde för Norrköping – då kan vi sätta oss ner och prata om hur fler externa aktörer kan bidra till att vi har en filmfond i Norrköping. Om många, eller fler åtminstone, är med och hjälper till med finansieringen av en filmfond kan vi hitta en väg framåt för att upprätthålla den mer stabilt.
Regissören Felix Herngren är en av alla som tyckt till i debatten om filmfondens framtid. "Ta ert förnuft till fånga", var hans meddelande till de styrande politikerna när NT pratade med honom nyligen.
Pausandet av filmfonden är det senaste exemplet av beslut som väckt uppmärksamhet utanför Norrköping. Är all reklam bra reklam – eller riskerar inte det här att ge dåliga vibbar av Norrköping?
– Vi har gjort en stor omorganisation i Norrköpings kommun. Vi har haft ett enormt stort söktryck på de chefspositioner vi sökt. Det finns ett stort intresse från människor i andra delar av Sverige för att vara med och utveckla Norrköping. Det tycker jag ändå är ett kvitto på att vi är en intressant kommun.
Men tror du inte att det finns människor som väljer bort att flytta hit med tanke på allt som har hänt?
– Vi gör väldigt mycket förändringar inom kommunen nu. All förändring väcker uppmärksamhet, sedan är det upp till betraktaren själv att svara på om det är negativt eller positivt. Jag upplever att många är positiva, jag ser att det är människor som vill vara med i de här förändringarna och aktivt söker sig till Norrköping.
– Vi kan i jämförelse med andra kommuner inte se att vi drabbas värre. Varje vecka inviger jag nån form av etablering i Norrköping. Jag upplever att företag är väldigt positiva till att vara i Norrköping, av olika skäl.
Många som är aktiva i filmbranschen är unga människor. En del av dem har kommit hit till exempel för att plugga, men blivit kvar för att jobba med film och annan kultur. Det är väl just unga, drivna människor som startar eget företag som kan bygga framtidens Norrköping?
– Under 2024–2025 är det ett mångmiljonbelopp, mer än tio miljoner kronor, som kommunen stödjer filmbranschen med. Det betyder att det kommer att finnas gott om möjligheter för de unga och kreativa som är i filmbranschen. De har goda möjligheter att utveckla sin kompetens och rota sig i Norrköping de kommande åren. Filmbranschen har alltså en särställning mot andra branscher i Norrköping.
"Just nu händer det väldigt mycket saker inom flygbranschen", säger Sophia Jarl, som lovar att mandatperioden ut fortsätta stödja verksamheten.
Läsare undrar varför kommunen sparar på "mjuka" delar – som barnen – när man samtidigt lägger 30 miljoner kronor om året på flygplatsen?
– Jag kan förstå att människor reagerar. Samtidigt ska man komma ihåg att flygplatsen genomgått en ökenvandring de senaste 20 åren. Just nu händer det väldigt mycket saker inom flygbranschen. Därför har vi sagt att under den mandatperioden har flygplatsen fått en garanti på ett årligt kommunbidrag för att utveckla sin flygverksamhet.
Hur länge ska det tuffa ekonomiska läget pågå? Ser du något ljus i tunneln?
– Det som är oerhört viktigt nu är att alla nämnder håller sina budgetar. Om de inte gör det riskerar vi att inte kunna hålla ner underskottet. Kan vi hålla de här nivåerna kommer det förhoppningsvis vända 2025/26.
Lagom till nästa val?
– Det är väl ungefär så. Men jag fokuserar inte så mycket på valet 2026. Just nu fokuserar jag på det vi har nu, säger Sophia Jarl.