Zlatan Ibrahimovic har levererat många tunga citat genom sin fantastiska karriär, där var och ett skulle kunna vara ett kapitel i hans nästa storsäljare. Ett av hans mest klassiska har varit, är och kommer alltid vara en del av Sveriges största världsstjärna.
Ni känner igen det.
”Man kan ta en kille från Rosengård, men man kan inte ta Rosengård från en kille”.
Det är ungefär så jag känner just nu, när allsvenskan rullar igång med stormötet IFK Göteborg mot Malmö FF vid lunchtid och vardagen känns genast lite mer. Jag är inte längre där och hänger i den allsvenska vardagen, men den är en del av mig.
”Man kan ta mig från allsvenskan, men man kan inte ta allsvenskan från mig”.
Det har inte alltid varit ett alldeles enkelt förhållande. Allsvenskan var inte ens här under flera år – och det är inte så försvinnande länge sedan. Det var ju inte heller så att vändkorsen snurrade sönder under 1980- och 1990-talet, när vi började umgås, men det är så mycket mer annorlunda idag. Hela Europa får gärna skratta åt oss uppe i norr och leta länge, länge efter vår placering i den senaste rankingen.
Det gör inget.
Vi ser, hör och känner något många andra länder skulle jubla över att ha. Det är inte för inte fotbollens absolut största supportrar runt om i Europa börjar tvivla på fotbollens själ i en fullständigt galen miljardrullning, som inte verkar ha något slut. När de stora lagen planerar sommarturnéer för nya intäkter, skriver sponsoravtal med olika hudkrämer eller flygbolag och stjärnorna inte har någon som helst skam i kroppen över sina lönekrav känns allsvenskan frisk och nära.
Min och din vardag i allsvenskans fotspår är mer en bild av vår verklighet än i många andra länder. Allsvenskan får plats i supportrarnas eget vardagsrum och behöver inte några moderiktiga eller trendiga salonger.
Min sida – precis den här varje lördag i NT – ska försöka vara en del av snacket och diskussionerna runt frukostbordet, lunchrasten eller kvällsmiddagen. Den kan handla om det mest aktuella här och nu. I dag är det allsvenskan, IFK Norrköping och fotboll. Det är inte så konstigt med en utsåld premiär på Östgötaporten mot Hammarby (runt 15 000 åskådare), där förväntningarna i och längs våra promenader är, minst sagt, stora. Med en cupfinal mot Östersund om knappt två veckor, blågula spelare på lyckliga äventyr, proffsrykten, stora byggplaner och en känsla för mer så är också IFK Norrköping mer än ett lag.
IFK Norrköping är en del i vår stad.
Föreningen berör, precis som Femöresbron, Strömsholmen, Augustifesten, Symfoniorkestern, lokaltrafiken, Industrilandskapet och Bråvallafestivalen också gör, oss alla. Många vill, kan, vågar och älskar att tycka till om laget från stan.
Det finns alltid en massa sköna frågetecken, som kommer rätas ut till utropstecken under de sju månaderna vi har framför oss. Det är tid för tips några timmar före premiären. Jag låter experterna på sporten lämna det verkliga tipset, men här är några personliga känslor.
Malmö FF vinner guldet – om man klarar av sommarens utmaning i Champions League. De 100-tals miljonerna på banken ger visserligen inga poäng, men de skapar förutsättningar för att ta poäng.
AIK, IFK Norrköping, Häcken och Djurgården, som verkligen inte har råd med minsta lilla misslyckande i deras värvningshysteri i år, kan utmana.
Östersund och Kalmar FF kan smyga med.
Tidigare så givna topplag i både Elfsborg och IFK Göteborg kan få det lite tuffare än vanligt och de tre nykomlingarna i Sirius, Athletic Eskilstuna och Halmstad lär hamna i en oviss duell i botten.
Att allsvenskan 2017 sparkar igång just den 1 april är absolut inget skämt.
Det är på allra största allvar.