Det var soligt på Holmen Tennispark när Sebastian Lind ställdes mot Saba Nanobashvili i sextondelsfinal av Holmen Paper Cup. På första parkett satt pappa Dick Lind och höll tummarna för sin son, något stora delar av publiken gjorde och konstigt vore annat med tanke på att det är hemmaplan för Sebastian.
Efter matchen bad en trött Sebastian Lind om att få sätta sig i skuggan.
– Ja… Jag gjorde mitt bästa. Det är inte så mycket att säga egentligen. Han var bara bättre idag. Det var inte min dag, säger Sebastian Lind.
Vid underläge 2–4 i första set vrålade Sebastian Lind till av smärta och grimaserade illa. Spelaren är även tränare för klubben och en av hans elever var snabbt framme för att hjälpa till.
"Hämta vätskeersättning, jag har kramp", sa Sebastian, något som fixades inom kort.
Att få kramp i första set tillhör inte vanligheten, samtidigt var det den första matchen sedan succén i Göteborg tidigare i våras. Då blev det guld i U21-SM.
– Min matchvana är inte så hög, jag har inte spelat en match på 3-4 månader. Det har varit lite lågsäsong. En månad i Slovakien på semester och mycket plugg.
– Då hade jag förberett mig på ett helt annat sätt med kondition, träning och allt annat. Det var såklart väldigt kul att gå hela vägen, säger han om SM-guldet.
Matchen slutade 6–2, 6–1 till Saba Nanobashvili. Sebastian Lind tror att det är den tionde gången han ställer upp i Holmen Paper Cup. Under de senaste åren nämner han att det gått trögt på hemmaplan i touren.
Varför?
– Jag har faktiskt ingen aning. Brukar inte bli nervös av publik, jag vet att det är någon prestationsgrej att jag vill spela bra, men jag vet inte. Förra året vann jag herrklassen, men det är touren som är grejen, säger han.
Utöver tennisen pluggar han på Linköpings universitet där han genomför ett tekniskt basår. Det är då naturämnena på gymnasienivå som tennisspelaren vill addera till sin samhällsvetenskapliga gymnasieexamen. Tennis är fortsatt det 20-åringen vill satsa på, men han känner också att han gärna förbereder sig för ett eventuellt liv efter elitsatsningen.
– Jag brinner så mycket för tennisen och har alltid gjort det. Det har gjort att skolan alltid kommit efter i prioriteringen. Nu vill jag ge mig valmöjligheter ifall det skulle behövas.
Är det läskigt att tänka på en framtid utan tennis?
– Både och. Jag tänker inte så mycket på det, men när jag gör det så kan det bli en överväldigande känsla. Men vad jag ska göra i framtiden är svårt att säga. En hel del tennis kommer det i alla fall bli.
Något som varit en del av Sebastian Linds liv längre än tennisen är trummorna. Något han själv ser sig kunna arbeta med i framtiden.
– Det satte sig i hjärtat på något sätt på musiklektionen i lågstadiet. Först fick jag låna ett trumset och spela med musikläraren, senare fick jag ett eget trumset som inte var så påkostat. Nu har jag ett mer ordentligt, men det är lite trasigt. Jag blev lite arg. Precis som jag kan bli på tennisbanan, skrattar Sebastian.
Kan du se dig hålla på med musik?
– Tennis och musik är det roligaste jag vet. Så absolut, säger Sebastian Lind som redan varit på Rammstein i Tyskland en gång i år, något han ska uppleva igen senare under året.