Hon har med sig två hopphästar till Åby.
– Det flesta känner väl igen mig från landslaget i fälttävlan, men jag gör en liten parallell satsning i hoppning också, berättar hon utanför hästtransporten intill tennishallen.
Inne i bilen står nioårige Billy Cointreau och Lotus af Hagalund och nafsar hö från nätkassen.
Lotus har bytt från fälttävlan till hoppning och debuterade nu på 1,40 meter. Billy är mer erfaren med internationell rutin.
Fälttävlan är fortfarande hennes huvudgren. Där ska hon behärska såväl den spektakulära terrängritten, som dressyr och hoppning. Hon har representerat Sverige i såväl EM som VM.
Nu varvar hon fälttävlan med banhoppning.
– Kollar man på de bästa i världen i fälttävlan så gör de parallella satsningar, i 1,60-hoppningar och Grand Prix-dressyr. Jag tror att vi fälttävlansryttare i Sverige måste snäppa upp oss och bli bättre i hoppning och dressyr. Man kommer långt på att vara en bra terrängryttare, men du blir inte en vinnare på det, säger Anna.
Ska du börja tävla i dressyr också?– Det ska jag göra, men inte nu. Tre discipliner är kanske lite väl mycket. Men jag har sagt att jag ska rida svår klass i alla tre delarna. Då måste jag ha andra hästar för det.
Nu är 31-åriga Anna på väg tillbaka efter en axelskada.
– Jag ramlade av en häst i skogen för tre månader sedan. Det här är tredje tävlingen jag gör efter det. Jag är fortfarande lite ringrostig och måste känna att axeln funkar igen. Så jag är här och testkör mig lite. Den är okej. Jag kan inte göra armhävningar, men är inte smärtpåverkad, berättar hon.
Årets första fälttävlan blir i Strömsholm.
– Jag har mycket kvar där som jag vill uppnå fortfarande. Men hästmaterialet begränsar ju. Man är inte bättre än sin bästa häst.
Förra året drabbades hon av en stor tragedi när henens älskade stjärnhäst Quite Box tvingades tas bort efter skadan i VM i USA.
Hon har letat nytt, men inte hittat någon häst som kommit hela vägen till stallet på Lövsunds gård i Tystberga.
– Har man varit uppe och nosat i världseliten vet man vilka krav som ställs för att verkligen vara topp tre. Det gör att det blir svårare och svårare att hitta häst som verkligen kan vara med där uppe. Det är det jag vill, inte bara vara med för att vara med.
Nu är blyge valacken Fly Away hennes etta. Den visade kapacitet med fjolårets placering i Luhmühlen, Tyskland, förra året. Det stora målet är att ta en EM-plats till slutet av sommaren.
2019 är lite av ett mellanår utan de största mästerskapen.
– Jo, det gör mig inte jättemycket att jag verkligen tar tid på mig och repar mig så att jag känner att jag är tillbaka för framtiden.
Då passar det med en hoppsatsning vid sidan.
Anna har tävlat för Åby RK tidigare och hon har ridit flera av tävlingarna här.
– Jag har suttit på läktaren och drömt om att få rida den stora tävlingen, nu har jag gjort det fem–sex år i varierade klasser. Jag har värderat tävlingen högt länge.