För Haga Bowling har pandemikrisen slagit hårt och om det inte vänder snarast ser det mörkt ut för företaget. På kort tid måste verksamheten skaka fram över en miljon kronor – annars väntar en konkursansökan.
– Det gick så fruktansvärt fort, allt försvann i princip på fyra dagar.
Sebastian Gustavsson har drivit Haga Bowling sen augusti 2015 och såg fram mot ett lyckligt femårsjubileum på sensommaren i år. Verksamheten fick en tung start med en hel del motgångar och utgifter som inte fanns med i planeringen.
Bowlinghallen var sliten och nergången så de fick börja med att rusta upp och renovera. Första sommaren spenderades runt en miljon kronor på upprustningen. En vattenläcka strax efter det gjorde att hallen, efter de första två åren, hade gått med en samlad förlust på 1,6 miljoner.
2018 kom vändningen och verksamheten började gå med vinst. Trenden har sedan hållit i sig med kontinuerligt ökade intäkter. Verksamheten har sakta men säkert gått framåt och växt, så innan pandemin hade Sebastian Gustavsson inga tankar om att det inte skulle gå bra.
– För oss var Corona en tvärnit, från uppåtgående till en sjunkande bomb. Under mars och april förlorade vi 425 000 kronor – och det är bara det som jag har slagit in i kassan, jag har inte räknat på fakturorna.
– Det som gör att vi sitter så illa till är att under vår tuffa start så har vi missat en del hyror. Vår hyresvärd Klövern har varit generösa och hjälpt oss med avbetalningsplaner, men kort innan pandemin slog till ordentligt hade vi ett avstämningsmöte med dem där de förklarade att från och med det datumet måste alla betalningar skötas i tid. Skulderna måste betalas och det finns inga möjligheter till eventuella uppskov under de kommande månaderna.
Bowlinghallen har kämpat med utgifterna för att få ekonomin att gå ihop. Det handlar till exempel om inköpstopp och försök att få amorteringsfritt på sina avbetalningar. Trots åtgärderna är det precis att personalkostnaderna har varit täckta och Sebastian Gustavsson har själv vissa månader inte tagit ut någon lön för egen del och de flesta andra månader har det bara blivit några tusenlappar.
Vad ser du för möjligheter att klara er ur den här situationen?
– Jag hoppas att banken kan hjälpa till så mycket som möjligt, men vi tittar även på andra lösningar. Man kan försöka göra som IFK Norrköping och Vita Hästen har gjort, sälja virtuella platser till matcher och serier till exempel. Vi tittar på alla typer av samarbeten med både företag, kommun och privatpersoner. Självklart så hoppas man ju att alla typer av kunder ska våga sig tillbaka till oss och att vi även ska hitta nya.
Människor är ju rädda och försiktiga i dessa tider. Vad gör ni för att kunderna ska känna sig trygga att komma hit?
– Vi har ju en fördel i att våra lokaler är väldigt stora och vi kan se till att man inte behöver trängas. Vi stänger minst varannan bana för att skapa extra avstånd. Ytor ock klot är vi väldigt noggranna med att torka rent så ofta som möjligt och även om vi har mindre besök så jobbar personalen ännu hårdare nu för att säkerställa renligheten så att kunderna kan känna sig trygga.
Hur ser du på framtiden?
– Jag är en obotlig optimist. Mitt motto har alltid varit att allt löser sig. Jag har inte kastat in handduken och kommer att göra allt jag kan för mina kunder och min personal.