När januarifönstret hade bommat igen var det positiva vibbar kring IFK Norrköping. Att nyckelspelare som Jón Gudni Fjóluson och Kalle Holmberg blev kvar, tillsammans med högintressanta tillskott i form av Jordan Larsson och Simon Thern, gjorde att IFK tog tag i frågetecknet som fanns runt laget, vred till det bestämt – och vips, så var det ett utropstecken.
Sedan dess har laget varit på läger i Portugal innehållande tre matcher, avverkat en träningsmatch mot J-Södra – och spelat de två första omgångarna i svenska cupens gruppspel.
Vad som hänt?
Utropstecknet har fått sig en törn – man börjar ana konturerna av ett frågetecken.
Att spelet inte flöt på optimalt mot Beijing, Rijeka och Shamrock Rovers på Algarvekusten är inget att säga om. Det var träningsmatcher och där roterades lika ofta i spelartruppen som Calle Halfvarsson bryter skidlopp. Att det heller inte stämde på ett tillfredsställande vis mot J-Södra lade inte jag heller någon jättevikt vid.
Det var när svenska cupen började som IFK skulle börja kugga i.
Då gällde det poäng i en turnering som har ett riktigt fint pris i potten: en biljett till Europa League-kvalet.
Hur det har sett ut där ute?
Säg så här: det finns en viss dos grus i maskineriet.
Både mot Helsingborg och lilla Tvååker har IFK – och det ska de ha – ett stort bollinnehav. IFK är tryggt med bollen, inget snack om saken, men att ta det därifrån till att skapa farliga chanser och göra mål som det faktiskt handlar om är ett område där "Peking" måste höja sig markant om de ska bli ett topplag att räkna med.
Det har överlag varit för omständigt, för nätt och för orörligt. Kravbilden på IFK, med stor potential, är betydligt högre än så.
Om Andreas Johansson inte hade dundrat in 1–1 på övertid mot Helsingborg, eller om Fjóluson inte hade forcerat in segermålet mot Tvååker, även det i matchens absoluta slutskede, då hade Europa-drömmarna varit stendöda – innan IFK ens hade mött ett allsvenskt lag.
Det hade varit ett fiasko.
IFK har balanserat på en tunn lina mellan två skyskrapor. Men trots att laget har vinglat betänkligt, ja nästan fallit fritt mot marken, så står IFK fortfarande upp. Och kan nu säkra avancemang vid seger mot Örebro, derbyantagonisten, på Östgötaporten.
En möjlighet de ska omfamna med vördnad och inspiration.
"Peking" bör attackera mötet mot Örebro med gott mod. För mitt i alla tveksamheter, och även att det var ett division 1-lag, så var det starkt att vända 0–2 till 3–2 mot Tvååker i andra halvlek. Det visar på god moral. Och när det behövdes, så tog IFK på sig blåstället och krigade hem segern.
Det är bara början av mars. Oavsett hur det går, så kommer det inte att göras ett bokslut för IFK:s säsong nu.
Men laget har ett intressant test framför sig.
Kommer Örebro-matchen att bli en språngbräda och energiboost för laget inför fortsättningen?
Eller kommer det att bli en cup-kraschlandning som skapar huvudbry?
Det är upp till IFK.