Södertäljes licensslarv (som ser ut att stå Kings dyrt) gjorde att Dolphins eventuellt lilla hopp om seriesegern försvann.
Tråkigt att det ska gå till på det sättet. Men ärligt talat; det finns inte på någon karta att Luleå skulle förlora båda sina två avslutande matcher, inte minst när det är jumbon Nässjö som står på menyn i sista omgången.
Och även att hoppet om att vinna ligan definitivt försvann, så lyser det viktigaste hoppet starkt kvar för Dolphins.
Hoppet om att vinna SM-guld.
En förhoppning som är fullt realistisk att verkställa.
Dolphins hade en svajig säsongsinledning. Det blandades och gavs friskt på planen, vilket syntes i resultatkolumnerna.
Men inom basketen handlar det inte om att vara bäst under hösten och vintern. Det handlar om att vara tillräckligt bra under grundserien för att ge sig själv ett bra slagläge inför vårens intåg. Och att väl där toppa formen när slutspelet brinner som allra mest.
Det går inte att säga något annat än att Dolphins är på rätt spår.
Delfiner är ett fascinerande djur. De kan bjuda på häpnadsväckande konster, de är intelligenta som få andra varelser, och fäller sina byten effektivt när ett skrovmål behövs.
Ungefär som Norrköping Dolphins.
I truppen finns showare som Gerry Blakes och AbdouMedjedoub. Spelintelligens i Joakim Kjellbom och Tim Schüberg. Och spetsegenskaper till att sätta dit bollen hos Mikael Lindquist och Fredrik Larsson.
Att JonahanDubas inte kommer göra comeback till slutspelet är surt. Schweizaren har mycket att bidra med. Men laget har klarat sig utmärkt utan honom en längre tid, det där är inget som delfinerna står och faller med.
Coachen Adnan Chuk fick ihop ett lovande lagbygge inför säsongen. Under säsongen har han snickrat och finslipat och hela tiden fått fram en positiv utveckling.
Jag gillar Chuk. Han har gjort ett starkt intryck på mig sedan jag flyttade till Norrköping från Västervik. Chuk älskar basket och det är en fröjd att följa hans totala engagemang vid sidlinjen under matcherna.
Hur många sekunder står han stilla under en match?
Nio kanske – om vi räknar bort när det är time out.
Om Dolphins misslyckas, så är det i alla all inte på grund av bristande glöd från bänken.
Matcher mot Borås och Uppsala återstår för Dolphins innan slutspelet tar vid. De betyder ingenting, men samtidigt mycket. Att få med sig en skön känsla och vinster inför en marig semifinal är alltid positivt.
Men Dolphins är väl medvetna om vad som gäller: betyget på den här säsongen kommer att sättas efter slutspelet.
Ett uttåg i semifinalen skulle betecknas som ett stort misslyckande. Ett silver vore bra även om det skulle svida ordentligt för stunden. Och ett SM-guld vore – fullständigt magiskt.
Tanken på en SM-final mot regerande mästaren BC Luleå får det att vattnas i munnen. I Luleå är det standard med bra publiktryck – och jag unnar Dolphins-spelarna att lira i ett kokande och välfyllt Stadium Arena.
Då skulle Adnan Chuks nio sekunder förvandlas till noll – och basketen skulle leva upp ordentligt i stan.
Dolphins senaste SM-guld på herrsidan kom 2012. Spelarna påminns om det varje dag i arenan. De vill inget hellre än att dunka upp en ny "guldflagga".
I år är ett gyllene läge.