Conny har pippi på stora fåglar

På golvet i den ombyggda maskinhallen ligger ett tjockt lager av halm och några meter bort från gallret står en jättelik byggfläkt som kopplas in om temperaturen skulle sjunka alltför mycket under den kalla årstiden.
- Vi tar in strutsarna varje natt. Ibland får de vara inomhus även på dagarna under vinterhalvåret. Regn och blåst är inget som de uppskattar. Däremot gör det inget om det är några minusgrader, förklarar Conny Collin.
Han rör sig hemtamt bland djuren och reagerar knappt när en näbb sliter tag i jackan och en annan försöker knyta upp skosnörena. Men när de börjar nafsa efter örsnibbarna gäller det att dra sig undan så snabbt som möjligt.
- De älskar att bita i saker som står ut. Får de tag i öronen kan det svida till rejält, säger han när han får ducka för en snabb attack från en av strutsarna.

Springer fort
En bit längre bort tittar en klunga av yngre djur nyfiket på oss. Trots att de inte är fullvuxna är de ändå betydligt längre än en människa, vilket ger dem ett respektingivande utseende.
- De är lekfulla som barn, men de äldre hannarna som får gå i en annan inhägnad får man se upp med. De kan man inte riktigt lita på, säger Conny och berättar att den knivskarpa nageln på stortån som strutsen använder till att gräva efter mat och att tillreda sitt bo med kan förvandlas till ett effektivt vapen.
Strutsarna är snabba och accelerationen är häpnadsväckande. De kraftiga benen gör att fågeln kommer upp i en hastighet av 60 kilometer i timmen.
- Då gäller det att inte stå i vägen, säger han med ett leende.
När Conny tillsammans med hustrun Ann köpte in de första djuren för drygt tio år sedan tillhörde de pionjärerna i Sverige. Sedan dess har det både hunnit dyka upp och försvinna en hel del strutsfarmare. Conny tror att det beror på att många trodde att det skulle vara enkelt att tjäna snabba pengar på djuren.

Magert kött
- En del hade inte ens erfarenhet av djurhållning. För att lyckas med detta måste man ha både kunskap och avsättningsmöjligheter för produkterna.
Det tar tid att arbeta upp en sån här verksamhet från noll.
Trots att han jobbat intensivt både med sitt företag och inom olika nationella intresseföreningar för strutsar säger han att marknaden ännu är i sin linda. Visst finns det en hel del kunder som köper strutskött till de större högtiderna. Och visst går det att beställa strutsfilé på många av de finare restaurangerna. Men marknaden för strutsköttet är ändå försvinnande liten om man jämfört med vanligt kött.
- Men vi ser en enorm potential. Det är ju inte bara köttet som är intressant. Det mesta på fågeln går att använda. Skinnet är mjukt och slitstarkt och har sedan länge använts till exklusiva väskor och skor. Plymerna används till prydnad eller till dammvippor inom dataindustrin. Och äggen, som har en lite grövre struktur än hönsägg, går alldeles utmärkt att använda till olika typer av bakverk.
När det gäller köttet lockas många kunder av att det är magert och i det närmaste kolesterolfritt. Två tredjedelar av slaktkroppen påminner om oxfilé och resten passar till grytbiffar.
- Ett mycket gott kött som dessutom går att använda till olika typer av korvprodukter.

Många studiebesök
Varje dag äter djuren närmare tre kilo av olika växter. Gräs, grönsaker och ensilage står på menyn och när de är utomhus betar de i hagen.
Strutsarna hemma hos Conny Collin är vid det här laget vana vid besök. Var och varannan dag kommer det studiebesök. Än är det skolklasser eller äldre på utflykt, än är det lantbrukare som funderar på att sadla om.
Besökarna får sig en guidad tur på cirka en timme där Conny delar med sig av sina kunskaper om strutsar i allmänhet och strutsfarmeri i synnerhet. Han berättar att han fick idén för tre år sedan när han besökte sonen som då studerade i USA. De besökte en farm i Missouri och fick se hur det fungerade i verkligheten. Hemma i Sverige hade han ett hönseri med 12 000 djur som gick lite knackigt. Till en början satsade han på tre strutsar som med tiden ynglat av sig till cirka 150 djur.

Conny har pippi på stora fåglar

Conny Collin tröttnade på hönsen hemma på Långgöls gård i Blekinge. I stället köpte han in betydligt större fåglar. I dag har han 150 strutsar som glider runt i de inhägnade områdena.