Tio år i Dolphins fick räcka. Jesper Sundberg kände att ett miljöombyte var nödvändigt och hamnade i Leicester Riders där första säsongen är avklarad.

Facit: Cupmästare och stryk i finalmatchen om ligaguldet mot Sevenoaks Suns.

På en bänk på sin gamla skolgård på Djäkneparksskolan berättar Sundberg om flytten som var balsam för coachkarriären.

Artikelbild

| "2015 i Ungern gick det inte som vi hade hoppats. 2013 gick vi till kvartsfinal, det är ett tag sedan", säger Jesper Sundberg om Sveriges senaste mästerskapsfacit.

– Jag blev trött på hur det var här. Bortsett från kaoset som är i Dolphins så kändes varje säsong som densamma. Helt plötsligt var det maj. "Vad har vi gjort?". "Hur mycket har de andra klubbarna gjort?". Svaret blev: "Inte mycket". Det var inte speciellt många spelare som blev bättre på en nivå man kan godta för att säga att vi utvecklar spelare. Det var samma hjulspår och det är svårt som coach att utvecklas i det. Sitta och scouta de andra lagen gav inte så mycket.

Innan erbjudandet från Leicester Riders dök upp tackade han nej till de förfrågningar som kom.

Drivet och längtan var att komma utanför Sveriges gränser. Sundberg är bara halvvägs på sitt tvåårskontrakt med den engelska ligatvåan men han känner redan att det var ett klockrent beslut.

Inte för att basketen är så mycket bättre eller för att det är ett större intresse men på det personliga planet har han fått den nytändning han behövde.

Artikelbild

| Tio år blev det på Dolphins coachbänk innan Jesper Sundberg kände att han ville utomlands.

– Utmaningen att anpassa sig och bli accepterad på ett nytt ställe är nyttig. Jag har fått kämpa för att vinna förtroendet.

Vad är skillnaden?

Artikelbild

– Om man pratar trender – vi är väldigt europeisktinfluerade och blir det mer och mer för varje år. Coacherna här (i Sverige) är mer åt "jugge-hållet". Det är den sidan som tagit över mer och mer. Det är väldigt styrt och taktiskt. Även i damligan. Det är allt fler unga coacher som tänker så. I England spelar man mer på känsla. Och det är något som jag är mest nöjd med – anpassningen med att ta det bästa från det jag kommer ifrån och blanda det med det bästa i England. Det är mycket som de gör bättre än vad vi gör. De spelar bättre på instinkt. I Sverige vill man ha samma lösning på problemet. Jag vill pussla in det bästa av två världar, menar Jesper Sundberg.

Och hymlar inte med att siktet är inställt på att gå hela vägen nästa säsong. Det ska in på CV:t, under de svenska gulden, att Norrköpingskillen är mästare även i England.

Startsträckan som fanns för ett år sedan när han kom är undanröjd.

– Nu kan vi ta det som jag vill ha det från början, konstaterar Sundberg som är mitt uppe i en hektisk sommar.

Landslaget har redan varit igång ett par veckor med läger, matcher och resor för att komma så väl förbereda de kan till EM-slutspelet som startar med match mot Montenegro för svensk del (27 juni).

Sundberg nöter på med scoutingjobbet för att serva förbundskaptenen Francois Gomez och spelarna med EM-motståndarnas styrkor och svagheter.

– Det blir mycket video. Det är den stora biten, sedan flinkar jag in med lite allt möjligt. Jag gillar att sitta med klippen och nörda ned mig.

Vad kan ni göra i EM?

– Vi har individuell talang. Riktigt bra spelare som har gjort det bra i klubblagen. Men det är på klubbnivå. Det är tufft med Frankrike i gruppen. Det blir svårt att ta förstaplatsen och gå direkt till kvartsfinal, då behöver vi vinna varje match. Vi tävlar med Tjeckien och Montenegro. Tre lag från gruppen går vidare. Ettan spelar kvartsfinal i Belgrad medan tvåan och trean får spela åttondel i Riga.