Modo kom till Himmelstalundshallen med tolv raka segrar, och ett fantastiskt självförtroende med det.

En seger till och forna SHL-klubben hade slagit klubbrekord, men det förra från säsongen 1961–62 står sig efter att siffran 13 blev just ett olyckstal för Ö-vikslaget.

Efter att ha sett Vita Hästens beslutsamma tisdagsträning – och givetvis efter lagets senaste starka veckor – hade jag på känn att den långa Modo-sviten låg i riskzonen den här onsdagskvällen. Det är lätt att säga så här tio minuter efter dramats slut, men det blev ungefär som jag trodde – att hemmaspelarna skulle komma ut fullpumpade med energi, adrenalin och aggressivitet.

Erik Borgs tidiga ledningsmål visade vägen. Simon Fernholm dundrade in tvåan i ett lysande power play (ett av säsongens bästa med en man mer!), och István Bartalis hittade krysset tidigt i mittenperioden innan Joakim Hälleström ökade till 4–0 mindre än halvvägs in i matchen.

Publiken stortrivdes, men blev nog sen allt mer orolig efter att motståndarna reducerade tre gånger om. Den sista perioden handlade nästan uteslutande om spel runt Viktor Kokman i hemmakassen. Kokman svarade för ett gott dagsverke och räddade flera fina möjligheter. Modo visade att det är ett riktigt bra lag, men den här gången kammade man noll efter en heroisk kämpainsats av samtliga hemmaspelare.

Det var många om budet när jag skulle lista de tre främsta i Hästen för kvällen. Simon Fernholm hade mycket istid och tog vara på varje sekund på bästa sätt. En kvalitetsback som alltså även blev målskytt. Kul också att se utvecklingen hos Anton Danielsson och Adam Ginning i försvarsarbetet.

Framåt var det också riktigt fina prestationer från många klubbor. Med ett rakt, snabbt och enkelt spel skapades finfina chanser, inte minst i de två första perioderna. Tony Zabel har fått fin snurr på det här laget som nu kan stoltsera med en enda förlust på de nio senaste i allsvenskan.

Jag vill påstå att ungerske landslagsmannen István Bartalis har varit den som visat vägen från den lite tyngre perioden i oktober. Väl tillbaka efter sin skada har han verkligen gjort skäl för lönen. István är nu uppe i nio raka matcher med poäng från sin klubba. Just en sån pålitlig kvalitetsspelare har Vita Hästen letat efter sen Rickard Palmberg lämnade förra våren.

Kvällens allra bäste var ändå Marcus Eriksson, tillbaka i toppform och så nyttig över hela isen!