Bittra tårar för Baryard

Rösten svek. Tårarna brände i ögonen på Malin Baryard. Hon kunde inte hålla tillbaka känslorna.
-Det här är mitt bittraste ögonblick, sa hon och tittade ner i marken.

Foto:

hästhoppning, Donaueschingen/Tyskland2003-08-25 04:00
Inne på arenan red kompisen Christian Ahlmann ärevarv till tuff musik.
14 000 glada tyskar jublade åt tre tyska medaljer. Tyskland är tillbaka som stormakt i hoppning.
Malin var i sina egna ögon "bara" femma.
Efter att ha haft guldläge.
Ett mästerskap har aldrig varit så tätt och spännande i finalen.
-Tänk att aldrig bommarna kan stanna kvar uppe för mig, menade Malin direkt efter sin ritt.
Malin gjorde allt rätt.
-Flippan hoppade absolut perfekt. Det kan inte bli bättre än så här. Nu handlar det om tur och otur, ansåg hon.
Förbundskapten Sylve Söderstrand höll i stort med.
-Kanske att Malin kom in lite för försiktigt i trekombinationen. Men marginalerna är så små.
Guldet var så nära men ändå så långt bort.
<br><span class=MR>Senaste besvikelsen i OS</span>
Malin har en otrolig svit i mästerskap. Hon har varit i samtliga finaler sedan OS i Sydney 2000.
-Men det är först den här säsongen som hon riktigt etablerat sig bland medaljkandidaterna. Nu är Malin och Flippan ett av världens bästa ekipage, fortsatte kapten Söderstrand.
Orden räckte ändå inte till för att trösta Malin.
-Nu är det bara synd om henne, sa fästmannen Henrik Johnsson som förgäves försökte trösta henne.
-Varför kan jag inte få lyckas fullt ut?
Senast Malin grät av stor besvikelse var under OS i Atlanta. Sedan dess har hon hela tiden utvecklats som ryttare och blivit starkare och starkare. Men att förlora EM-guldet med så liten marginal var hårt. För hårt.
Christian Ahlmann har Malin mestadels ridit "skjortan av".
29-åringen har visserlligen ett EM-silver som ungdomsryttare. Malin har ett brons från Babenhausen, 1995. Ahlmann tog sitt silver 1994.
I världscupfinalen i Las Vegas i våras var Ahlmann bara 13:e man. Malin tog brons.
Malin var inte heller ett dugg bekymrad över de banor den tyske banbyggaren Olaf Petersen la.
-Jag var inte dugg fundersam. Jag vet att Flippan kan hoppa hur stora hinder som helst. Det tekniska bekymrade mig inte heller.
Ändå menade förbundskapten Söderstrand att bilhindret, en plankoxer var ett monsterhinder.
-Det största jag sett.
-Visst var det stort. Men stora hinder kan hon hoppa.
<br><span class=MR>Bästa kvinnliga ryttare</span>
Mellan finalrundorna försökte Malin koppla av i skuggan. Flippan fick vila i stallet.
-Jag var väldigt nöjd med första rundan.
Den räckte ju till silverplats. Ynkliga hundradelar bakom ledande Ludo Philippaerts, Belgien. En ryttare som linkade betänkligt när han gick banan. Han har genomgått tre knäoperationer före EM.
Han kunde inte heller hålla nerverna i styr i finalen.
Plötsligt var det tre tyska medaljörer, Ahlmann, Ludger Beerbaum som tränat Ahlmann och Marcus Ehning, världscupvinnaren från Las Vegas.
Att Malin åter var bästa kvinnliga ryttare hjälpte inte som tröst.
Det var medalj hon ville ha.
-Nu åker jag till Stockholm. Jag orkar inte fundera på var jag ska rida nästa gång just nu.
Men förbundskapten Söderstrand kunde avslöja:
-Malin och även Helena rider i det svenska laget i Barcelona. Tillsammans med Peter Eriksson och Rolf-Göran Bengtsson. Vårt absolut bästa lag.
Det handlar om final i Superligan. Sverige är näst sist och måste hänga kvar. Italien är sist. Men i finalen handlar det om dubbla poäng.
Då måste Sverige ha både Malin och Helena Lundbäck i toppform och helst en av grabbarna också.
Både Eriksson och Bengtsson visade att de vill ha med norrköpingstjejerna till OS.
Peter Eriksson gjorde två superritter i finalen. Felfri på hinder i båda. Ett tidsfel i andra rundan. Han vann därmed finalen som är en klass i sig.
-Jag ville helst inte rida efter min lagmiss (tre nedslag och ett tidsfel). Men ledningen tvingade mig.
Det ångrade han inte efteråt.
Nu rider Peter ett år till. Över OS i Aten med Cardento.
Det tackar både Malin och Helena för.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!