Oliver Stefánsson, 18, måste fundera ett tag för att komma ihåg när han spelade match senast.
– April....2019....kanske. Med U17-landslaget. Det är så jättelänge sedan. Efter det började jag känna av det, men operationen var senare. Jag har varit dålig så länge, säger islänningen efter lördagens intensiva träning.
Det är ingen vanlig syn att se mittbacken klara av att gå fullt med kollektivet under ett helt pass.
Efter att Stefánsson och Ísak Bergmann Jóhannesson flyttade till Norrköping har Akranes-talangernas karriärer stuckit iväg åt olika håll.
"IBJ" har A-lagsdebuterat i IFK, landslagsdebuterat för A-landslaget och spås säljas för en rekordstor summa.
Stefánsson?
Han har mest tragglat och trånat efter att få spela med tvingats hålla tillbaka på grund av en höftskada. Försvararen berättar hur han äntligen kunde börja springa och spela utan att hämmas.
– Jag var kvar i Sverige lite längre, jag var i Halmstad där jag tränade med en fysio.
Tidigare IFK-managern Jens Gustafsson såg till att Stefánsson fick jobba med en kille som heter Magnus Hellström.
– Det är jag väldigt tacksam för. Jag var där i sex-sju veckor. Bodde på hotell. Det var mycket jobb. All träning du kan föreställa dig. Vi gick upp på ett berg, löpte ned. I gymmet var det mycket explosivitet. Det var också träning med boll. Allt under sex-sju veckor. Det var viktigt för mig.
Du var där i sex-sju veckor?!
– Ja. Allt för att bli så bra som möjligt inför den här säsongen. Det har varit så mycket skador hela tiden. Sedan åkte jag hem till Island där jag satt i karantän och bara tränade, tränade för det här. Magnus är en jättebra kille. Han vet vad han pratar om. Det var mycket detaljer och han hjälpte mig mycket.
– Skit samma att jag var i Halmstad så länge. Jag ska bara bli bra i höften. Det är vad som är viktigt för mig, att bli bra så jag kan träna 100 procent.
Är du helt bra nu?
– Det känns jättebra, men jag måste vara aktsam så det inte blir sämre. Vi bygger upp mig nu så det blir bra. Nu känns det bättre än på länge, jag känner ingenting när jag tränar.
Är du ikapp?
– Man tappar fotarbetet när man inte har varit på planen. Jag jobbar extra där och med snabbheten. Jag har växt så mycket. När man är lång behöver man jobba mycket med explosiviteten.
Vågar du tro på allsvenskt spel i år?
– Det hoppas man alltid på. Är man bra nog så får man spela. Det är upp till mig att göra så gott jag kan. Träna så mycket jag kan för att bli så bra som möjligt. Jag hoppas på det (allsvenskan), men det är tränaren som bestämmer.
Känner du dig redo att spela allsvensk fotboll?
– Om höften känns bra så har jag en tro på mig själv. Jag hoppas att det kommer gå bra.
När Oliver Stefánsson och Isak Bergmann Jóhannesson skrev kontrakt med IFK så flyttade Stefan Thórdarson och hans fru med som stöttning.
Nu har inte Oliver sin familj på plats längre, men flickvännen har flyttat hit.
– De hjälpte mig jättemycket, men nu är man 18. De var viktiga, men man måste kunna göra allt själv.
Hur har det varit tufft?
– Absolut men jag har aldrig tänkt något dåligt. Det här kan hända som fotbollsspelare. Det är upp till dig att göra rehabträningen så bra du kan för att komma tillbaka starkare. Jag vet vad jag ska göra när jag blir äldre för att nå så högt som möjligt, säger Oliver Stefánsson.