IFK:s ordförande Sakarias Mårdh.
Inför säsongen pratade IFK-ledningen om att de behövde bli en säljande klubb som utvecklar unga spelare.
– Vi jobbar enligt den nya fotbollsstrategin och den är ju egentligen att vi fastställer det sätt som IFK har jobbat på under många år: Att vi måste vara en utvecklande klubb, som säljer spelare och utvecklar egna spelare, sa IFK:s ordförande Sakarias Mårdh till NT i mars.
Tolv matcher in i den allsvenska säsongen visar siffrorna något annat.
NT har tagit fram statistik på hur många minuter de allsvenska klubbarna gett spelare födda 2003 eller senare. Enligt data från statistikplattformen Wyscout ligger IFK näst sist i den kategorin med 631 spelminuter. Enbart Halmstad är sämre med 465 minuter. Toppar listan gör Hammarby där Kim Hellberg gett spelare 21 år eller yngre 3 499 minuters speltid.
Men IFK:s tränare Andreas Alm ifrågasätter definitionen och menar att han inte har fler än två unga spelare i truppen.
– 2003 är en dålig gräns. Jag tycker att man är ung om man är född 2006, 2007 eller 2008.
Då är statistiken ännu sämre, om man tar din gräns.
– Jag letar inte efter att vinna statistiken. Jag tänker bara vilka jag tycker är unga. I vår trupp är det Noel Sernelius och Axel Brönner.
Noel Sernelius, som är född 2006, har fått tio minuters speltid i år, Axel Brönner väntar alltjämt på sin allsvenska debut. IFK Göteborg är den klubb som gett flest minuter till spelare födda 2005 eller senare, mycket tack vare målvakten Elis Bishesari och mittfältaren Malick Yalcouyé.
– Noel har en fantastisk utveckling och har aldrig varit bättre. Om vi ser på utvecklingen som Noel har går det inte att göra det så mycket bättre, säger Andreas Alm.
Varför får han inte spela mer i allsvenskan då?
– Det är väl att någon annan är bättre. Det brukar vara så.
Vad behöver han göra bättre?
– Han behöver vara bättre än den andra spelaren.
IFK:s ordförande Sakarias Mårdh medger att klubbledningen diskuterat speltiden för yngre spelare och att det är en punkt i den interna analysen som gjordes efter förlusten mot Sirius.
– Det finns med i analysen av en anledning. Och i utvärderingen. Det har varit uppe för diskussion.
Vad är det som gör att det måste vara med i analysen? Vad är det som gör att det har blivit så här?
– Att förtydliga och fördjupa fotbollsstrategin är en del av det som är analysarbetets åtgärder. Det är också för att titta på att truppfördelningen ska motsvara ungefär fördelningen av speltid. Vilket den inte har gjort. Det ser du själv.
Hur arbetar ni med att följa upp er sportsliga strategi?
– Det görs ju löpande, men nu ska vi göra det fördjupat. Nu kommer vi att tillsätta en grupp som kommer att jobba med det.
Sakarias Mårdh får frågan om IFK:s akademispelare är tillräckligt bra för att få allsvenska minuter.
– Om man tittar på att de får landslagsuppdrag och sånt så har vi mycket talang underifrån. Jag tror absolut inte att vår akademis spelare är sämre än någon annan akademis spelare. Sedan är det så att olika år kommer det fram olika många. Men vi fostrar bra spelare i Norrköping.
Vilka riktlinjer får en tränare i IFK?
– Det är mer en fråga för sportchefen.
Ni har inget ansvar där?
– Jodå, utifrån att vi klubbar den sportsliga strategin och anställer huvudtränaren. Sedan i det dagliga arbetet är inte styrelsen inne och petar i tränarens arbete. Det är inte det som styrelsen ska göra och jag tror inte det är vad medlemmarna förväntar sig att styrelsen ska göra heller. Vi tillsätter en sportchef och en sportslig organisation som följer upp tränararbetet.
Ari Skúlason har ett förflutet i IFK som spelare. Numera är han övergångstränare samt spelare i samarbetsklubben Sylvia.
För att spetsa till talangutvecklingen ytterligare har IFK övergångsmöten. Ett sätt att hålla koll på spelarna från akademin.
– Där tittar vi på spelare som ska gå från akademin upp i A-laget inom en kort framtid och framför allt är aktuella att träna med oss. Där vi går igenom alla spelare i alla trupper. Jag har inte sett så mycket akademifotboll, däremot har jag koll på hela akademin, säger Andreas Alm.
Ari Skúlason innehar rollen som övergångstränare och fungerar som en brygga mellan akademi och A-lag. Islänningen förklarar att hans jobb bland annat innefattar att hålla koll på akademin, hålla i extraträning och göra upp karriärplaner.
– De har alla möjligheter att lyckas, så kan jag säga. Sen har vi Åke (Andersson) och Axel (Brönner) som är extremt spännande. Det är kul att jobba med dem. Med dagens teknologi har man så bra möjligheter att lyckas, säger han.
Noel Sernelius, Ture Sandberg, Leo Jonsson är andra namn som florerar i A-lagssammanhang, men som också får spela med IFK:s samarbetsklubb Sylvia i division 2.
– Alla vill spela. Sen har vi en stor trupp och man vill ha plats för alla de unga spelarna. Men tyvärr är det inte så just nu och då gäller det att vara stark mentalt, säger Ari Skúlason.