Innan Emma Lind blev proffs i Serie A arbetade hon som servicetekniker på ett parkeringsföretag. Efter visiten i Rom hade hon höga tankar när IFK Norrköping blev nästa anhalt: "Det här skulle bli en plats där jag kunde få kontinuerlig speltid, kunna kombinera det med att vara nära hemma som jag inte varit på många år. Det har inte fallit ut dit jag önskade, men det var svårt att veta då."
Paketerad som ett meriterat nyförvärv för ett år sedan. Därefter har Emma Lind bara spelat fem allsvenska matcher för IFK Norrköping.
– Det var inte det här jag sajnade upp för när jag flyttade hem. Det är tufft, säger hon.
Efter SM-guldet med Rosengård, som reserv, har målvakten hunnit med sejourer i Tyskland och Italien.
– Den sista matchen jag spelade innan jag skrev på för Norrköping var Wolfsburg hemma med Roma i Champions League. Att då sitta på bänken här är knäckande för självförtroendet.
Tog du det för lättvindigt när du kom hem?
– Nej, det tror jag inte. I och med att jag var skadad när jag kom visste jag att jag behövde komma tillbaka i matchform. Jag tycker att jag gjorde det bra i de sista omgångarna. Då kände jag att jag var tillbaka och kunde bidra, men jag har inte riktigt fått visa vad jag kan bidra med. Jag köper den uteblivna speltiden förra året mer än vad jag gör nu.
I höstas spelade hon fyra av nio möjliga matcher i allsvenskan. Efter årets premiärbänkning, där Sofia Hjern hade det jobbigt i 4–3-förlusten mot Häcken, fick Emma Lind chansen i 2–2-mötet med Djurgården.
Sen kom en lättare skada i baksidan av ena låret.
– Det är inte första gången en skada kommer olämpligt. Jag missade VM på grund av en fraktur i skuldran. När skadorna kommer olägligt tre eller fyra gånger är det tufft att hitta motivation, säger hon.
– Det är svårt här, för jag har svårt att få tillbaka förtroendet. Jag tycker att jag har gjort mig förtjänt av mer speltid än jag fått. I slutändan kan jag inte göra mer än det jag gör.
När skadan kom som en käftsmäll försökte 28-åringen hämta energi utanför fotbollsbubblan.
– Jag var inte här på matcherna, jag tog någon resa till Stockholm med sambon och fick göra sånt som jag inte har tid för annars.
Ville du inte se matcherna?
– Jo, på så sätt, men jag bor i Mjölby och har en timme att pendla. Det tar energi oavsett om du är frisk eller inte. Att pendla hit för att titta på var mentalt tufft, så jag satt hemma och tittade.
Enligt Emma Lind har hon inte fått en detaljerad förklaring kring varför hon blivit sidsteppad över tid.
– Jag och Sofia har olika spelstilar och Tor-Arne (Fredheim, tränare) verkar inte föredra min. Det är hans val. Han säger att konkurrensen är på samma nivå. Jag vet inte, det får stå för honom.
Du håller inte med?
– Nej, inte alltid, men det hade inte Sofia gjort heller om hon varit i min sits. Det är naturligt.
Vill du ha en mer grundläggande förklaring?
– Både ja och nej. Ska man ha en förklaring får man stå för den också. Jag vet vad jag har presterat, mer än det kan jag inte göra.
Skadan i låret var Emma Linds allra första muskelskada. Sedan några veckor tillbaka är hon åter disponibel för spel. "Ibland borde jag kanske ha stoppat när jag haft ont och inte pushat det för långt."
Emma Lind avslöjar att hon den gångna sommaren nobbade en klubb från engelska högstaligan.
– Brighton. Det svider så här i efterhand.
Hur vägde du Brighton kontra IFK?
– Speltiden. Brighton var inte helt öppna med att det skulle vara en fair konkurrenssituation. Med facit i hand hade jag kanske suttit på bänken i Brighton och tjänat mer pengar än att göra det i IFK Norrköping.
Sofia Hjern spås ha A-landslagspotential. Vi frågar Emma Lind om hon vägde in att konkurrensen kunde bli så här.
– Man kan aldrig komma till ett lag och tycka och tänka att man är självklar att spela. Så är det inte för någon, eller ska inte vara för någon. Men jag gick in med förhoppningar om att spela mer.
Trots att kontraktet sträcker sig över 2025 är Emma Lind öppen med att hon tvekar kring framtiden.
– Vi får se vad som händer efter sommaren. Jag får ta en funderare på om jag ska fortsätta sitta på bänken här eller spela någon annanstans.
Har du pratat med den sportsliga ledningen?
– De vet absolut vad jag tycker, tänker och känner. Sen ska mycket vägas in. Jag har familjen i Mjölby, den ekonomiska delen är en bidragande faktor och IFK vill inte låna ut mig till ett allsvenskt lag.
Har klubbar visat intresse?
– Absolut, men inte från allsvenskan eftersom de inte släpper mig dit. Det blir i sånt fall en lägre division eller utomlands.
Vilka klubbar har hört av sig?
– Det vet jag inte.
Kan du tänka om ifall du får spela snart?
– Det krävs nog lite mer än en match för att jag ska kunna vända på ett mentalt tillstånd.
Emma Lind är i en fas där hon gör en avvägning mellan att prioritera familjen eller att röra på sig i jakt på mer speltid. Att trappa ned verkar inte aktuellt.
– Jag vill fortsätta spela, men jag vill göra det någonstans där det finns förtroende. Det kan vara att jag stannar i IFK också och startar om på ny kula nästa säsong. Men jag hoppas i sånt fall på förändringar.