Den familjära och lilla Kolmården Cup i Sandviken har fått en perfekt och solig inramning under måndagen, när tolvårsklasserna intar planen.
När NT-sporten kommer på besök så är Krokeks F12-lag mitt uppe i en spännande match mot Reymersholm. Det är ett hemmalag som spelar klokt och vårdar bollen väl på mitten. Lovisa Eronn har nummer tio och gör skäl för det klassiska tröjnumret.
Vad är det viktigaste när man spelar mittfält?
– Att fördela bollen bra, säger Lovisa efter att laget firat segern med en macarenadans för att tacka motståndarna.
Framåt på topp så sliter Tilde Stjärne inför hemmapubliken.
Blir det någon extra press att spela på hemmaplan?
– Det känns inte så pressande, det är bara roligt, säger Tilde, som kan spela tack vare ett knäskydd.
– Jag har något som sitter under knäet och blir som en bulle som svider när man springer.
Men du kan spela ändå?
– Det funkar att spela när jag har knäskyddet på.
Planens kanske kortaste spelare, Tuwa Åteg, springer runt från sin backposition med ett stort leende genom både första och andra halvlek. Även när en volleyspark missas och går ut till inkast så följs det av ett stort skratt.
Du känner aldrig att du kan bli irriterad eller ledsen för något på planen?
– Nej, det blir jag inte, säger Tuwa med ett skratt.
– Hon är alltid sådär, säger lagkamraterna som samlats i en ring runtomkring, ytterst glada över lokaltidningens Kolmårdenvisit.
För Krokeks pojkar i samma ålder väntar match mot Sickla efter förlust mot Hammarby dessförinnan. Även om man numer inte räknar resultat för lag under 13 år så har spelarna själva stenkoll.
– Man räknar inte i tabeller men vi räknar ju själva i huvudet, säger kantspringaren Elias Nyström.
Känner ni någon press att leverera i er hemmaborg?
– Lite kanske. Men vi känner stödet också. Vi har en hejarklack som hejar på oss varje match.