IFK Norrköpings match mot Kalmar blev exakt vad den var tvungen att bli. En vinst och ett efterlängtat andningshål för supportrar, spelare, tränare – faktiskt på något sätt hela staden. Man märkte det efter slutsignal. Barerna fylldes, folk firade lördagen lång och ramsor ekade över staden. Två raka segrar och känning mot säker mark. Gott så.
Men matchen innehöll ju så mycket mer. Först och främst hyllningen till Peter Hunt. Det var inte många ögon torra när Pekings tifogrupp hissade sin målning som ackompanjerades av en stående ovation från resterande arena. Och vilken målning de hade fått ihop, på så kort tid. Väldigt vackert och värdigt. Man slogs såklart av vemodet i att Peter själv inte fick uppleva detta, och önskan att han skulle ha fått det, men här och nu kändes det som att det blev så bra det kunde bli.
Och matchen blev också värdig Hunt. David Mitov Nilsson med sin andra raka nolla, egna talanger i form av Moutaz Neffati och Dino Salihovic som gjorde ännu en kanonmatch och såklart "Totte". Vad ska man säga om "Totte" egentligen?
Den där ramsan som jag nämnde i början, den låter så storvulen. Att jämföra en nutida spelare med legender och legendarer är alltid så vanskligt. Men det galna är att det börjar bli sant. I lördags blev det alltså mål nummer 93 och 94 för "Totte", givetvis bara för IFK Norrköping, i allsvenskan. Ett mer än Gunnar Nordahl. I skrivande stund har han sex mål upp till Ove Kindvall och åtta till Janne Hellström. De här spelarna som vi i min generation bara hört myten om. 32 mål till Putte Källgren som har flest i historien.
När "Totte" kom fram så var det så bisarrt. Ett barn, från stan, som sköt upp oss i allsvenskan igen. Som själv hade stått på läktarna, varit bollkalle och allt det där. Det kändes som en overklig saga. Som att den var klar där. Den 16 oktober har det gått 14 år sedan dess. "Totte" har varit med och tagit vårt första SM-guld på 26 år. Han har just nu spelat 290 allsvenska matcher för IFK Norrköping. Där är rekordet Bajdoff med sina 321.
Ska jag påminna om att Totte alltså inte hunnit fylla 32 år än?
I en tid där fotbollsspelare söker utlandet så fort det går, där de flesta byter klubbar och söker pengar vid första bästa tillfälle, är han unik. "Totte" är något annat. Får han fortsatt hålla sig skadefri och spelar ut sin karriär i IFK Norrköping kommer vi med ganska hög sannolikhet få se honom ha flest matcher och flest mål i allsvenskan i föreningens historia.
Jag påminner igen om att det alltså dessutom är en grabb från stan. Som skjutit upp oss från helvetets eldar (superettan) och varit med och gett oss SM-guld.
Blir man inte extra munter av att han på många sätt är en vanlig kille från Norrköping också? Att man vet att han mest vill grilla kött, hänga med sin bästa kompis (Mitov) och gå ut och ta en bärs? Han vill ut på stan och fira en vinst för IFK – med den lilla kryddan att han råkar ha blivit den som också spelar.
Så låt oss nu hålla hand och sjunga om honom i relation till de stora. För han är Gunnar Nordahl. Han är Ove Kindvall. Han är Janne Hellström. I Norrköping, Norrköping, stolta Norrköping.
Och när vi gjort det håller vi andan, för nu måste han faktiskt vara "Totte" Nyman mot Gais i helgen, Västerås nästa helg och vidare in i hösten.
Med hans historia är det så självklart att hans nästa punkt är att rädda oss kvar i allsvenskan.