I regel är det vinnande tränare som kommer först till presskonferensen. Inte i söndags.
Jens Gustafsson satt själv bakom podiet i Malmö innan Uwe Rösler gjorde IFK-managern sällskap.
När tysken slog sig ned (utan att dela ut en klapp på kollegans axel) spanade jag på Gustafsson som kändes som världens ensammaste man när han med en blick som knappt orkade lyftas svepte av rummet med ögonen.
Hopsjunken och i förlorarens obehagliga plågor. Lätt att förstå. Hans lag ägde – med undantag för tre-fyra minuter – en halv match borta mot Malmö FF men åkte på en 0–1-förlust.
Kvitteringen från Rasmus Lauritsen som vinkades bort (korrekt) för offside var en del av söndagsmörkret.
Bakar vi dessutom in att IFK Norrköpings pånyttfödda hopp om en topp tre-placering åkte på en rejäl smocka så kändes första halvleks styrkebesked som en väldigt klen IFK-tröst.
Sju omgångar kvar av allsvenskan och Kamraterna ligger på en inte supersexig sjundeplats.
Formen, spelet mot MFF och spelprogrammet som återstår gör att laget kan lyfta sig två, max tre, tabellplaceringar men så mycket roligare lär inte 2019 bli, tabellmässigt.
Även om IFK skulle gå rent. Sju, nio och tio poäng upp till topptrion är för tufft att ta igen men det är inte samma sak som att hösten blir avslagen.
Det är ett perfekt tillfälle att spåna framåt. Och med framåt i det här fallet menar jag Pontus Almqvist. Hur spänd är man inte att få se anfallaren? Mer av anfallaren.
Det kändes som genombrottet var på gång efter den urstarka försäsongen, målet mot Malmö FF i vinterns träningsmatch och med den sanslösa fysik som 20-åringen visade upp.
Sen kom skadorna. En baksida rök. Ett nyckelben gick av. Tiden gick men det hindrade inte IFK från att passa på att säkra upp Almqvist på ett nytt kontrakt som gäller fram till 2023.
Ett tecken på att IFK inser vad de sitter på här. Almqvist hoppade in mot Malmö i söndags. Han har fortfarande ingen allsvensk start och även om det inte ingår i Jens Gustafssons jobb att fatta populistiska beslut eller ta ut lag som bidrar till att göra matcher intressantare, så är det fint läge att släppa fram en spelare som har alla egenskaper och förutsättningar att bli nästa offensiva dragplåster.
Kalle Holmberg är skadad och borta i upp till fyra veckor.
Christoffer Nyman är inne i en jobbig period och byttes ut på Stadion i Malmö, precis som Simon Skrabb.
IFK Norrköping vinner nio gånger av tio hemma mot ett Örebro som plaskar mitt i allsvenskans absoluta ingenmansland.
Den här matchen skulle behöva en sylvass en mot en-spelare med sällsynt explosivitet och en vänster som det dundrar om.
Pontus Almqvist är IFK Norrköpings mest spännande forward.