Björn Axel Göte Nordqvist flyttade till Norrköping hösten 1960 från IFK Hallsberg till ett större IFK. Men det var inte som fotbollsspelare han debuterade.
Det var på isrinken, i IFK Norrköpings hockeylag och på bandyplanen som nyförvärvet från Hallsberg presenterades för publiken.
– Det var Rune Lind som värvade mig till bandyn i Finspång. Det fungerade bra för bandyn spelade mest på helgerna och ishockeyn i veckorna. Det var så mycket adrenalin i kroppen då så det var svårt att hålla sig still. Det handlade mest om att hålla sig igång.
Mångsidigheten blev ett bra insteg till Björn Nordqvists debut bland IFK-stjärnorna på Idrottsparken när fotbollsäsongen kom.
– En stor omställning. När man kom dit bestod IFK av halva landslaget. Jag hade Bengt "Zamora" Nyholm, Åke "Bajdoff" Johansson, Örjan Martinsson, Harry Bild, Gösta Löfgren, Hans Rosander och Uffe Jansson i laget. Det var stort, man nästan smög in i omklädningsrummet första gången.
Samtidigt delade alla stjärnorna i "Snoka" den erfarenheten. Att komma från den lilla orten till stora och då smutsiga industristaden Norrköping.
Den nyinflyttade 18-åringen delade rum med en klubbkompis på Plankgatan första tiden.
– Han var väl inte den mest skötsamma utan kom hem vid tvåtiden på natten emellanåt. Senare fick jag eget boende, då kom Barbro ned. Då blev det lite bättre, berättar Björn om flytten till våningen under i samma hus, till ettan med dusch i källaren.
Det blev en lysande start i nya klubben. Silver första säsongen, allsvenskt guld 1962 och 1963. Paret köpte senare ett hus i Kärrhagen under hans långa spelarkarriär i IFK Norrköping.
Framgångarna fortsatte för backen med den defensiva rollen som hade en färgstark mentor i konsten att klä av motståndarna bollen med en lång tå.
– Just det här med tån, man fick med sig lite när man spelade tillsammans med "Bajdoff". Han var väldigt duktig på glidtacklingar, man tog till sig lite när man spelade med honom. Vi följdes åt fem år tillsammans. En oerhört stark profil i laget och fick sin vilja igenom. När han sa något, hände det och var det som gällde, berättar Björn.
Bill Björklunds skott placerade Björn som defensiv spelare.
– Man spelade två backar sedan en halvbackskedja, lite mer 4-2-4, man hade en offensiv halv samt en defensiv inner. Sedan var det fyra i anfallet. Yttrarna fick knappt gå ovanför mittlinjen. Jag skulle vara den defensiva. Bill Björklund, kom bara några månader efter mig. Han hade lite bättre skott, så han fick bli den offensive av oss, berättar Björn.
Björn fungerade bra i sin försvarsroll.
Framgångarna fortsatte för Nordqvist. Guldbollen 1968. Landslaget från 1963, fram till 1978 och hade landslagsrekordet då med 115 kamper. Han hade samma tränare under långa perioder både i klubb- och landslag i form av Georg "Åby" Ericson.
Den stora förändringen att leva fullt ut på sin fotboll kom genom landslagsspelet.
– Det var inte så många som blev proffs utomlands på den tiden. Man var tvungen att vara landslagsspelare för att få spela internationellt. PSV la ett anbud. Det var ganska enkelt att det skulle bli Holland i det läget.
Ungefär i samma veva som Ove Kindvall kom hem från Feyenoord, gjorde familjen Nordqvist den motsatta resan till PSV Eindhoven. Björn Nordqvist blev försvarare i den mest progressiva ligan i världen med namn som Johan Cruijff, när den holländska totalfotbollen föddes i början på 1970-talet. Tvåårskontraktet, förlängdes med ytterligare ett år. Det blev både cupseger samt en ligatitel.
Eller som Björn anspråkslöst sa.
– Det blev hyggligt bra.
Björn fick ett gränslöst erbjudande från klubben för att stanna kvar.
– Jag fick ett blankt papper där jag skulle få bestämma själv vad summan skulle vara . . . men jag hade redan lovat IFK Göteborg då.
Sommaren innan hade PSV varit i Lysekil på ett försäsongsläger, efter VM-succén 1974, där Björn var landslagskapten. På väg ut till omklädningsrummet kom en ihärdig man fram och pratade. Det var en tid där jeansen var utsvängda, polisongerna gigantiska och begreppet agenter var okänt.
– När det var halvlek dök det upp en gubbe. "Hej jag heter Anders Bernmar, var ska du spela nästa år?" Sedan hann vi knappt hem från träningslägret, så ringde han. Efter det var det ganska täta kontakter. Blåvitt låg i tvåan. De hade nog kontaktat Ove Kindvall redan då. Sedan var talangen Torbjörn Nilsson på gång och hade utvecklats väldigt bra.
Mittbacken valde tryggheten, ett jobb på Jofa Fritid. Det var en del i som då ingick i PG Gyllenhammars expanderande Volvokoncern.
Björn och Barbro köpte hus i idylliska Kungälv, ett stenkast bakom Bohus Fästning där Nordre älv och Göta Älv delar sig. Där de bor än idag.
Sista utlandschansen efter åren i Blåvitt kom i USA med Minnesota Kicks i nybildade MLS.
– Pelé, hade precis slutat då. Franz Beckenbauer mötte jag ett par gånger, nu var han försvarsspelare som jag så vi stötte inte på varandra så mycket på planen. New York Cosmos hade ett otroligt bra lag då. Några holländare också, bland annat hårdskjutande Johan Neeskens samt några Italienare.
Innan Björn slutade som 42-åring tog han upp Örgryte i allsvenskan, vilket kanske var ett av karriärens starkaste minnen i ett sent straffdrama.
De sista yrkesverksamma årenfram till pension jobbade han på Tipstjänst. Till skillnad mot många idrottsprofiler känner Björn ingen ånger att ha missat dagens feta transfersummor eller spelbransch med stora reklamkontrakt.
– Det är makalöst. Man är glad att man är borta ifrån spelbranschen idag. Man kan knappt greppa hur stort problem det är. Många som lider av det. Om man frågade förr i spelbutikerna ville de inte erkänna om det fanns några spelmissbrukare för man levde på dem mer eller mindre.
Känner du själv att du missat de stora pengarna, varit född i fel tid?
– Så har det väl alltid varit. Det tyckte säkert även Gunnar Nordahl som hade 125 000 kronor. Det var otroligt mycket pengar på den tiden. Idag har det exploderat. Klart att det är roligt för de som är med nu. Men det är inget man kan sörja över, var sak har sin tid.
Vinsterna med utlandsåren har inte bara handlat om pengar.
–Nederländskan kanske inte är något världsspråk. Men den yngsta dottern är född i där. Hon jobbar nu som översättare med nederländska och även engelska eftersom hon senare gick i skola i USA. Båda har haft väldig nytta av åren vi har varit ute, säger Björn som var stjärna på sin tid.