Jacob Ortmark tränade igen med kollektivet under onsdagen.
Solsken över konstgräset på Platinumcars Arena. Och ett ljus i tunneln för Kristoffer Khazeni och Jacob Ortmark, som båda var med på hela onsdagens träningspass för IFK.
Det är en bit kvar till spel än, men ett positivt steg för båda att kunna finnas med i en hel kollektiv träning.
Jacob Ortmark drog korsbandet i en match förra året och är just nu i slutfasen av sin rehab. Kristoffer Khazeni opererade knäet i november.
– Det är kul att vara med här igen, det är det här man älskar att göra så det är alltid lika roligt att få vara på planen. Det här var det längsta passet jag varit med på hittills och det känns faktiskt ganska bra. Det brukar annars vara så att jag är med på vissa saker och sedan går och kör rehab. Men tanken nu är att jag ska vara med mer och mer, säger Khazeni.
Han vill inte gå in på exakt vilken typ av skada det har handlat om, men vägen tillbaka har varit – och är – lite snårig.
– Det är en lurig skada. Man vet inte riktigt. Det är symptombaserat och vi tar det dag för dag. Jag kan vara med här ute nu och det känns bättre och bättre. Sedan är det också så att de dagarna när det känns skit så känns det som att man är tillbaka på ruta ett nästan men nej, det går framåt och man kanske ser ljuset i tunneln.
Har du någon egen målsättning när du ska kunna vara tillbaka och redo för spel?
– Egentligen inte. Jag känner att de här åren som jag har varit här har jag stressat tillbaka lite. Kanske lite för tidigt många gånger och då är det lätt att det blir något bakslag. Jag försöker att hålla huvudet kallt så får det ta den tid det behöver.
Du längtar?
– Ja. Herregud. Man är rejält sugen men försöker att hålla tillbaka.
Tränaren Andreas Alm ser också Khazenis och Jacob Ortmarks ökade träningsnärvaro som ett bra tecken på att det närmar sig för båda.
– Nu var det lite högre intensitet i dag. Båda har varit med i possessionspel en stund men de är inte med varje gång utan behöver ha lite vila och lite styrketräning emellan också. De måste nå vissa barriärer för att ta nästa steg. Speciellt Jacob som har en lite annorlunda och inte lika spikrak linje fram. Det får han och det medicinska teamet verkligen ta, om inte dag för dag så i alla fall några dagar i taget, säger Alm.
Att de är med här innebär inte att de är redo för spel riktigt än?
– Så är det. Samtidigt är vi glada för varje gång de är med här för det är steg framåt.
