IFK Norrköpings situation är alarmerande.
Som Markus Krunegård sjunger: "Inget halleluja, bara samma sak. Day in, day out, bara samma sak".
Med en startelva som folk skrikit efter länge skulle IFK visa att uppehållsgnuggandet gett högre batteristyrka. När Djurgården kom på besök var det, för att nyansera något, inte exakt samma gegga som tidigare. Det känns vettigt att återgå till en fyrbackslinje, och den här kvällen såg spelet inte lika spretigt ut som många gånger under våren, men det blev ändå något av en déjà vu-känsla.
Djurgården är inget superduperlag, men vann den tämligen intensiva matchen med en stor dos kontroll.
Christoffer Nyman skulle ha inkasserat en straff i den elfte minuten. Domaren Joakim Östling friade. En minut senare rasslade i stället nätmaskorna bakom David Mitov Nilsson. Kanske var Djurgårdens Tokmac Nguen offside när han nickassisterade Deniz Hümmet.
Typiskt för ett lag i motgång.
Återigen hamnade IFK-truppen i ett maffigt karaktärstest där det krävs psyken gjorda av kevlar och teflon.
När Djurgården lirkade sig genom hemmalagets lagdelar tänkte jag på den legendariske tränaren Reine Almqvists mantra om att ett välfungerande lag ska ha en kompakthet och sammanlagd längd, från första till sista spelare, på 22 meter. Får motståndaren in ett A4-papper mellan mittfält och backlinje är det okej, men inte att föredra.
IFK försökte, men Djurgården hittade luckor.
Hemmalaget var lite som en kille jag såg arbeta frenetiskt på huvudläktaren under matchens gång. Med ett smil på läpparna gick han runt och försökte sälja kaffe till åskådarna. Gång på gång fick han kalla handen, men fortsatte göra ihärdiga försök.
Det ville sig varken för honom eller någon annan med IFK-sympatier.
I början av den andra halvleken fick inhopparen Vito Hammershöy-Mistrati till något av en häxpipa till skott. Det var bara den där detaljen att lagkamraten Ture Sandberg stod i skottlinjen.
Nähä, jaha.
Inget flyt den gången heller.
Symptomatiken fortsatte när Djurgården gjorde 2–0 några minuter senare. På bortastå skanderades det att "Peking" kommer åka ur.
Det är på intet sätt en anmärkningsvärd eller förhastad åsikt. Det är snarare rimligt att det som inte får hända kan hända.
För det råder inte halleluja kring IFK Norrköping.