Laorent Shabani har blivit undersökt på en rad olika sjukhus och kliniker: "Jag har haft många ögon på mig."
På senare tid har Laorent Shabani varit utanför IFK Norrköpings kollektiva träningar. Nu berättar yttermittfältaren varför.
– Jag hade en knöl som växte och växte under örat. Jag kollade upp det med en massa läkare. De sa att den var godartad, men för varje kontroll jag gjorde blev den större, säger han.
– De ville verkligen att jag skulle operera bort den så fort som möjligt. Om jag inte skulle ta bort den fanns risken att den skulle bli elakartad.
24-åringen har stora plåster runt höger öra. Han blev opererad för två veckor sedan.
– Vissa dagar efter operationen var jag helt borta, mådde illa, var trött och sov jättemycket. Jag kunde knappt äta, jag hade svårt att gapa och tugga. Det var lite segt.
– Jag har återhämtat mig snabbare än vad jag tror många hade gjort. I går och i dag var jag ute och sprang. Vi tar dag för dag, men jag tror att jag kommer vara med och köra nästa vecka.
Han upptäckte knölen för tre år sedan.
– Då var den liten. Jag visste att jag hade den, men tänkte inte mer på det. När jag klippte mig en dag skulle frisören raka mig. Då sa han: ”Du har något som sticker ut”.
– Jag snackade med familjen. Min mamma är sjuksköterska, hon drog i gång hela processen. För mig var det ingenting: ”Äh, den är chill”. Hon tvingade mig att gå på kontroller hit och dit. Det var väl bra att det blev så.
Laorent Shabani har varit på en mängd läkarbesök i flera städer: Malmö, Lund, Norrköping och Linköping.
– Jag har faktiskt tagit det lite med en klackspark. Jag gör inte grejer så jättestora och dramatiska. Jag har haft bra dialog med läkarna. Om jag inte haft det hade jag kanske varit lite stressad och mått lite sämre.
– Jag har inte tänkt så mycket på det, det är bara skönt att ha fått operationen gjord. Egentligen skulle jag gjort den förra året, men jag åkte till Spanien och spelade där. Då fick jag skjuta fram allt. Jag hade en planerad tid.
Han refererar till låneperioden i FC Andorra i slutet av fjolåret. Familjen ifrågasatte beslutet att genomföra övergången i stället för operationen.
– Då var det lite att jag kanske valde bort min hälsa, jag la den lite åt sidan. Skönt att det inte var något farligt på så sätt. Om det hade hänt något dåligt hade jag inte kunnat förlåta mig själv. Det skulle inte vara värt det, i slutet av dagen är hälsan det viktigaste.
Hur tänkte du egentligen?
– Jag såg det aldrig så seriöst. När jag kom dit började knölen helt plötsligt värka lite. Den hade aldrig irriterat, jag hade aldrig haft ont där. Den hade bara varit där, jag hade aldrig känt av den. Men vissa dagar var den störig, ibland kunde jag få lite ont. Så fort jag kom till Sverige kollade vi upp det igen och de sa: ”Den har vuxit sedan förra året”.
Hur reagerade du då?
– Då ville jag göra operationen så fort som möjligt. Vi planerade att vi skulle köra operationen direkt efter sista matchen inför sommaruppehållet. Men jag vet att läkarna har lite tufft med tider, jag har läst på nyheterna, så jag fick lite senare. Jag missar lite nu, men det hade kunnat vara värre.
Vad hade hänt om du inte gjort operationen?
– Ingen aning. När jag träffade en specialist sa han: ”Tar du inte bort den inom några år finns en risk”.
Att den skulle bli elakartad?
– Exakt.
Ordet ”tumör” kan lätt trigga i gång jobbiga tankar. Hur har familjen tagit det här?
– Lite oroligheter och så, men inte så jättedramatiskt faktiskt. Det kändes ändå som att vi var i rätt god tid. Jag hade många läkarbesök och var i goda händer.
I april 2022 tvingades lagkamraten Kristoffer Khazeni ta en paus från fotbollen på grund av en elakartad hjärntumör.
– Vi har pratat lite om det. Jag säger till honom varje dag att han växer i mina ögon. Jag hade det tufft efter operationen, det var jobbigt. Då var den ändå godartat och synlig. Han hade den inne i huvudet – och elakartad. Det är starkt av Khazeni, säger Laorent Shabani.
– Han kunde inte känna av den. Jag hade den ytlig, vilket jag är tacksam för. Jag kunde se och känna, till exempel mäta den.
Efter ungefär ett års frånvaro var Kristoffer Khazeni tillbaka i matchsammanhang. För Laorent Shabanis del väntar en betydligt kortare tid utanför planen. "Drömmen är matchen mot Västerås, men jag kommer inte stressa. Vi får se hur jag återhämtar mig och hur det blir med såret. Jag har fått ärr vid framsidan av örat och bakom", säger han.
Har du fått nya insikter?
– Ja. På ett sätt är jag glad. Jag kommer ha rätt synliga ärr tror jag. Jag har tänkt på det, det kommer vara en grej när jag ser mig själv i spegeln. Man ska inte ta hälsan och livet för givet. Det blir en ödmjukhet att se sig själv och bli påmind. Jag ska vara glad och positiv över att jag är vid liv och mår bra.