Ísak Andri Sigurgeirsson hanterar en annorlunda försäsong. Under vinterns semester blev IFK Norrköpings ytterforward matförgiftad i Thailand.
– Jag och min bror fick det dagen innan vi skulle åka hem. Vi spydde hela natten. Jag tog en tablett så att jag kunde flyga, för resan varade typ i 30 timmar. När jag kom hem bara fortsatte det. Jag kunde inte äta någonting på en vecka, säger han.
– Jag kunde bara dricka vatten och Seven Up zero. På en vecka förlorade jag fem kilo. När jag kom tillbaka hit hade jag ingen kraft. Det har varit jättesvårt, men hela ledarteamet hjälper mig.
Den isländske U21-landslagsmannen vägde 79 kilo före matförgiftningen.
– Nu har jag mycket mer kraft, till och med mer än vad jag hade under säsongen i november. Nu väger jag 77 kilo, jag tror det är en bra vikt för mig. Jag äter jättebra och gör bara allt för att bli bra den här säsongen.
I tisdags fick Ísak Andri Sigurgeirsson ett positivt kvitto när IFK-truppen utförde ett enkilometerstest, som mittfältaren Ture Sandberg i sedvanlig stil vann.
– Jag och Jónatan (Gudni Arnarsson) blev tvåa på samma tid. Jag brukar inte vara jättebra på sådana tester, men nu har jag löpt jättemycket. Efter Marbella hade vi tre-fyra dagar ledigt, då löpte "Jonny" och jag jättemycket.
Ditt bästa löptest någonsin?
– Jag tror det. Jag är i jättebra löpform nu. Jag måste göra mer för att komma i form. Om vi har ledigt kommer jag hit, löper och kör i gymmet. Det här med matförgiftningen har gett mig mer motivation.
Inför lördagens cupmatch mot Karlberg ser Ísak Andri Sigurgeirsson sig själv konkurrera både som vänsterforward och släpande forward. 21-åringen föredrar att utgå från vänster och tror sig passa in i tränaren Martin Falks spelmodell.
– Det är mycket skillnad efter förra säsongen. Jag får lite frihet på kanten eller om jag spelar tia. På kanten kan jag röra mig inåt, men också stanna brett. När jag kom hit var jag inte så bra på att röra mig inåt, på Island var jag mer ute brett.
Tidigare har Ísak Andri Sigurgeirsson gjort sina intervjuer på engelska. Det här är den första som sker på svenska.
– Det är viktigt att komma in i språket så att jag kan prata med alla, säger han och ler.
– Det har varit lite tufft, men nu har jag ändå varit här i ett och ett halvt år. Jag vill ge en shotout till Mats Olsson som lärde mig svenska. Jag har gått till hans lägenhet en till två gånger varje vecka. Han har hjälpt mig jättemycket.