Då har vi inte pratat om den härvan som IFK mentalt hamnade i mot Trelleborg.
Rena härdsmältan.
Idrottspsykolog Daniel Ekwall och manager samt beteendevetare Jens Gustafsson har ett par trådar att dra i inför bortamatchen mot Östersunds FK och de matcher som återstår inför det allsvenska VM-uppehållet i slutet av maj.
Att det skulle bli någon ny målfest den här gången, i allsvenskan mot Trelleborg, skvallrade det knappast om på förhand även om hemmasupportrarna gärna hade hoppats det.
Jumbon före den sjätte omgången hade lärt sig av försäsongen och innan IFK-matchen jobbat hårt med att täta defensiven. Även om poängen blivit få, skvallrade resultaten mest om uddamålsförluster. Framåt har tre mål producerats på totalt 21 skott.
Var gästerna skulle ha sin tyngdpunkt rådde det inga tvivel om.
Nu fick de till fyra avslut till – och två mål.
Eller som Trelleborgstränaren Patrick Winqvist konstaterade;
"Fotboll är inte en bedömningssport i hur det ser ut, det handlar om att ta segrar och för vår del få självförtroende".
Han packade ihop centralt i backlinje och det centrala mittfältet.
Eftersom IFK gärna vill anfalla där med nya 3-4-3 var det logiskt. Även om Patrick påstod att det var för att locka IFK ut på kanterna.
Men även allsvenska presskonferenser kan bjuda på en och annan överstegsfint.
Manager Jens Gustafsson var bara uppgiven och energilös direkt efter slutsignalen.
Han hade sett hur ineffektivt och sårbart hans 3-4-3 kan vara, inte bara mot Tvååker, utan också mot allsvenska bottenlag.
För om det fanns vilja och attack i Trelleborgs spel var det knappast något som IFK:s tremannaanfall uppvisade.
Det ska tråcklas och klackas på pytteliten konstgräsyta och när en boll kommer loss mellan motståndarnas backlinje och målvakt står anfallarna på parad utan att kunna nå bollen.
Var finns desperationen?
Var finns variationen?
Det är fruktansvärt besvärligt att få samlade försvarsled i gungning. Fotboll är den sport där det mindre talangfulla laget kan slå det bättre. Dubbla försvarsled kräver inte bara bolltempo utan en viss hänsynslöshet när chanserna dyker upp.
Det måste vara koordinerat, det måste ske med ett stort mått desperation.
Knappast något IFK Norrköping visar upp, trots relativt hög tabellplacering och resultat som har gått deras väg – som Malmös förlust mot Kalmar FF.
Det kommer inte spela "Peking" i händerna för evigt.
Då kan läget bli desperat.