Två playoff-matcher mot Serbien – det är allt som står mellan Sverige och en plats i sommarens EM i Schweiz. Luxemburg avfärdades i den första playoff-rundan med förkrossande 12–0. Den gången fick My Cato, som kallades upp i A-landslaget för första gången i somras, stå utanför truppen.
Nu är hon tillbaka – efter en höst i engelska högstaligan där 22-åringen spelat till sig en ordinarie plats på Crystal Palace offensiva mittfält.
– Det betyder jättemycket att vara med i A-landslagstruppen igen. Förra samlingen fick jag vara med i U23-landslaget och det är så klart också kul och man har en lite annan roll där. Jag tyckte att jag gjorde en bra samling och visade att jag tagit kliv, säger hon.
Den tidigare IFK Norrköping-kaptenen lämnade hemstaden och klubben hon älskar för proffslivet i England i september. En stor omställning, både sportsligt och socialt. Men den första tiden i London har varit riktigt bra menar hon.
– Det är otroligt häftigt att bo i en så stor stad där det alltid finns mycket att göra. Just den här tiden är det otroligt härligt då det finns många fina julmarknader att besöka. Sen spenderar man givetvis väldigt mycket tid på träningsanläggning. Det är fler och tuffare träningar och högre intensitet, säger My Cato.
Hon har haft flitigt med besök från familj och vänner som velat komma över och se hur hon har det. Dessutom har hon skaffat sig nya vänner i sin nya klubb där hon tillsammans med danskorna Katrine Veje och Mille Gejl, och finskan Milla-Maj Majasari bildat en liten nordisk koloni.
– Alla tre kan svenska vilket jag tycker varit otroligt skönt. Katrine och jag bor i samma byggnad också så vi umgås rätt mycket. Det är skönt att man hittat någon man kan hänga med, säger My Cato som flyttat in i en lägenhet i södra delarna av London.
Vad saknar du mest?
– Det är klart att jag saknar familj och vänner. Annars är det väl Marabou mjölkchoklad, eftersom jag är en liten gottegris. Sen älskar jag gifflar också så det har jag saknat otroligt mycket.
På planen har hon tagit för sig ordentligt och fått stort förtroende redan från start. Det har blivit sju starter i ligan och en start och ett inhopp i ligacupen. I de senaste omgångarna har också poängproduktionen kommit igång. Hon stod för sin första assist i ligan i 1–1-mötet med Everton 10 november och gjorde sitt första mål i förlusten (3– 2) borta mot Aston Villa veckan därpå.
– Jag känner att jag tar kliv och utvecklas hela tiden. Jag har blivit snabbare i allt jag gör och fått ett annat driv i min spelstil. Jag har jobbat otroligt hårt med att komma till fler avslut så det var skönt att få göra ett mål nu.
På torsdagskvällen väntar det första mötet med Serbien, på bortaplan i Leskovac. Sedan väntar returmöte i Stockholm på tisdag. För My Cato blir det ett speciella möten då tidigare lagkamraten i IFK, Vesna Milevojevic spelar för Serbien.
– Det kommer bli tuffa matcher. Det ska bli kul att träffa henne igen. Jag skrev faktiskt till henne när jag fick kallelsen.
Vad skulle det betyda om ni tog er till EM?
– Det skulle så klart betyda jättemycket. Sverige missade OS och vill så klart vara med i alla mästerskap. Nu har vi en otroligt bra chans att ta oss dit. Och för egen del skulle det betyda jättemycket och något att sträva efter. Tidigare drömde jag om att bli kallad till A-landslaget. Nu får man sätta upp nya mål och att vara med i en mästerkapstrupp vore en väldigt stor dröm, säger My Cato.