Hört talas om Östra Ryd?
Jag hade det inte innan tisdagens resa.
En komprimerad geografisk presentation säger att det lilla samhället ligger i Söderköpings kommun, två och en halv mil sydväst om Norrköping.
I socken bor det drygt 1 000 personer.
- Säkert 90 procent av alla jobbar i stan. På morgonen är det som ett lämmeltåg med bilar, säger Lars Ruul.
Ni hör. Norrköping är stan i Östra Ryd.
På fotbollsspråk befinner vi oss alltså i IFK Norrköping-land. Men det är långt ifrån alla som hejar på stadens stolthet.
Om man överdriver litegrann går det att dela in Östra Ryd i vitt och blått.
För det är faktiskt så man pratar här.
Är man vit håller man på IFK. Är man blå pumpar hjärtat för Åtvidaberg.
- Jo, det är nog fifty-fifty vilka man håller på här, säger Sverker Johansson.
Resor till Kopparvallen
Det är förmiddag när Corren är på besök.
Lars, Sverker, Nicklas Jonsson, Rune Andersson och Edvin Hansson har ställt fram bord och stolar utanför brandstationen i byn där både Lars och Sverker är deltidsbrandmän.
Vi fikar.
Och pratar fotboll.
Anekdoterna haglar. Allt från ÅFF-anfallaren Göran E Karlssons läckra 1-0 mål på Arosvallen 1978 till den lokala gubben, som var en stor IFK-supporter, hastiga taxiresa från Kopparvallen i raseri efter en derbyförlust på 80-talet.
Kvintetten är från olika generationer - men alla är på den blå sidan.
Faktum är att till varje hemmamatch går det en buss de fyra milen ner till Kopparvallen.
I bussen, som oftast brukar ha 35-40 personer, ner tippas det på slutresultat och publiksiffra.
På hemresan blir det spelarkritik och övrigt surr kring matchen.
Edvin Hansson fyller 18 i dag och han har stått längst fram i bussen många gånger på slutet och agerat matchvärd.
- Det har jag många betyg i skolan att tacka för. Men herregud vad nervös jag var första gången jag stod därframme.
Granntanten är vit
I kväll blir det dock ingen bussresa. Till det första allsvenska östgötaderbyt på 30 år på Nya Parken lämpar det sig inte med kollektiv tripp från Östra Ryd.
- Där kan man inte komma med buss inte. Det är fiendeland och man vet inte vad som händer, säger Lars Ruul.
Han skrattar.
Rivaliteten till IFK Norrköping finns där.
Men den är ganska vänskaplig.
- Det är inget roligt att jämföra sig med Kalmar eller något annat lag. Men IFK:arna ligger rätt så lågt efter de senaste förlusterna. Vi får se hur det blir på torsdag, säger han.
Ja, hur märker man i Östra Ryd vilket lag som vunnit?
- Man ser vem som är först ut i trädgården. Granntanten mittemot är vit och vill säkert prata om IFK vinner, säger Rune Andersson.
Rune är åldermannen runt bordet.
Han minns tydligt dramatiken när storheter som Bayern München var i illa Åtvid och spelade Europacup på 70-talet.
Historiken är en del till varför hans känslor finns hos ÅFF.
Men inte den stora anledningen.
- Det är en prestation att sen så liten klubb och ort har ett lag i allsvenskan. Där kan man se ordföranden gå ut och skruva stolar eller skotta snö. Skulle man få se det hända på Parken skulle man ju dö.
Gänget skrattar igen.
Innan Rune åter tar ordet.
- Men egentligen vill man inte IFK Norrköping något illa, man vill inte att de ska åka ur. Men hjärtat sitter i Åtvidaberg. Så är det.