William Svensson är uppvuxen i Västerviks bowlinghall. Pappa Roger coachade BK Domino i Elitserien och då följde William med på träningar och matcher.
– Jag spenderade väldigt mycket tid i hallen och fastnade ganska snabbt för bowling. När jag var sex och ett halvt år började jag träna lite mer ordentligt och när jag var sju spelade jag min första match, berättar William som nu är 18 år och har hunnit samla på sig oerhört mycket rutin för sin ålder.
– Jag ser det som en fördel att jag började tävla när jag var riktigt ung. Jag har fått mycket hjälp och stöttning från min familj och det har gått ganska bra redan från början.
William har hela tiden tillhört den absoluta toppen i sin ålderskategori och sen i somras är han bäst i Europa, oavsett ålder.
Men det var långt ifrån självklart att det skulle bli så. Innan stora EM åkte William till sitt femte junior-EM för att avrunda storstilat efter elva medaljer i de tidigare fyra juniormästerskapen.
– Jag tänkte att jag skulle avsluta juniorkarriären på ett bra sätt, men det ville sig inte. Jag hade aldrig en tanke på att jag skulle kunna åka hem utan medalj. Jag hade inte målat upp en sån bild utan det blev en chock och en stor besvikelse, säger William som därefter hade en och en halv månad på sig att ladda om till debuten i stora EM.
– Det är klart att jag började tvivla lite på mig själv efter den käftsmällen och sänkte nog målsättningen automatiskt. Jag åkte till München utan press, för att ha kul och lära mig.
Efter de första distanserna kände han dock att han hängde med riktigt ordentligt.
– Ja, jag spelade bra och började faktiskt hoppas på medalj med femmannalaget. När vi sen vann guld blev jag jätteglad.
William bidrog i allra högsta grad till EM-guldet då han spelade fantastisk bowling. Det gav honom även chansen att få vara med i Masters dit spelarna med de allra bästa slagningar gick.
– Där hade jag tyckt att det var helt okej om jag hade åkt ut i första matchen, det var ändå bra att ta sig dit. Men när jag sen vann semifinalen över Martin Larsen, som tidigare vunnit Masters i EM 2015 och 2016, hade jag ju säkrat medalj och kände att jag hade en bra chans att ta hem hela skiten.
EM-finalen blev en riktig rysare. William vann första serien klart (238–167) över hemmaspelaren Frank Drevenstedt, men i andra fick han problem och förlorade med ett poäng (212–213).
– Då blev jag lite nervös och tänkte att ska det börja strula nu när det är så nära. Men tredje började bra och då blev jag lugn, jag hade ju bowlat så bra hela dagen, berättar William som vann tredje med 230–160 och blev bäst på hela EM.
– Det jag gjorde den dagen är det bästa jag har bowlat i karriären. Jag har fortfarande lite svårt att förstå att det där hände på riktigt.
William åkte hem till Västervik och fick snabbt byta ut de två EM-gulden runt halsen till en studentmössa på huvudet.
– Jag missade ju både balen och studenten när jag var på EM så jag fick fira med en studentmottagning i efterhand. Det var det värt.
Efter att ha gått ut från bowlinggymnasiet i Nässjö har William kunnat satsa helhjärtat på bowlingen. På Europatouren drog han till med en andraplats i Madrid. Nyligen kom han hem från en flera veckor lång turné i USA med spel på proffstouren.
– Jag åkte med några bowlingkompisar och vi hyrde en bil och bodde på hotell eller Air B&B. Det blev en del åkande mellan alla tävlingar, det kunde vara sju timmar till nästa ställe. Men det var en häftig upplevelse.
I två av de sex tävlingarna som William deltog i tog han sig vidare till finalspel som 13:e och 29:e bästa spelare.
– Det är jag jättenöjd med. Det är ju i stort sett alla de bästa som är med och tävlar där borta. När jag kom på 13:e plats fick jag spela skiljeserie med två andra om den sista finalplatsen och då fick jag mycket tid i tv-sändningen. Efteråt fick jag skriva autografer och ställa upp på bilder med mera. Det var en ny och cool upplevelse som gav mig självförtroende för resten av resan.
William fick dessutom spela med superstjärnor som exempelvis världsettan och idolen Jason Belmonte.
– Då var det lite svårt att fokusera ibland, när de man ser upp till står precis bredvid och ger en highfive.
Under helgen spelade William en världstourtävling, Lucky Larsen, i Helsingborg där han hade 73:e bästa resultat av 323 spelare. Härnäst på schemat väntar seriepremiär i Elitserien med BK Kaskad innan det bär iväg till Thailand.
– Det blir ännu en ny atmosfär och en ny kultur att få uppleva. Där är chansen att ta sig till finalspel lite större än i USA, plus att summan med prispengar också är större. Vinnaren får 35 000 dollar (nästan 350 000 kronor).
Hur ser framtiden ut för dig och bowlingen?
– I november är det NM för U21-landslaget. Sen nästa år går U21-VM i Las Vegas och dit siktar jag på att komma med. Sen vill jag gärna fortsätta att åka runt och spela på olika ställen i världen. Närmast blir det nog i Europa eftersom det är en kostnadsfråga. Jag vill ju kunna livnära mig på bowlingen, men då måste jag prestera och se till att få sponsorer. När jag var liten ville jag bli bäst i världen och det vill jag än idag, men nu vet jag att det är ganska svårt. Men målet är fortfarande att vinna titlar på proffstouren och fortsätta att spela för Sverige i olika mästerskap. Jag hoppas komma med till VM för herrar 2022, avslutar Västerviks och Europas bästa bowlare.