På torsdagen blev Mikko Riipinen en av endast tre coacher i svensk basket som blivit årets tränare tre gånger. Kelly Grant fick priset tre gånger som coach för Dolphins.
Vedran Bosnic har rekordet på fyra utmärkelser efter åren i Södertälje på 2010-talet.
Men Dolphins mästarcoach närmar sig.
– Jag blev faktiskt lite chockad. Jag är jättestolt och tacksam mot de som tycker så. Det är klart att det betyder någonting. Det är absolut inte allt, det viktigaste är våra lagframgångar, men ändå ett kvitto på att vi gör ett bra jobb, säger Mikko Riipinen inför den andra semifinalen mot Luleå.
36-åringens lag är favorit till det fjärde raka SM-guldet. Mikko Riipinen har kontrakt även nästa säsong, men SVT-experten Nick Rajacic anser att det börjar bli läge att flytta.
– Jag tror inte att han har något mer att hämta i SBL efter den här säsongen. Det är nog dags för honom att gå. Han har blivit ganska sofistikerad samtidigt som han är en bra människokännare och låter spelarna spela relativt fritt i anfallet. Han är nog lite för bra för ligan just nu, säger Nick Rajacic.
Mikko Riipinen skrattar till när SVT-expertens åsikt kommer på tal.
– Jag har faktiskt ganska många tankar om det. Utveckling är delvis baserat på den miljö du befinner dig i. Men det ligger också mycket hos dig själv. Jag kan utvecklas mycket mer i den här miljön. Jag kommer inte stagnera bara för att jag är här. Särskilt inte om Dolphins fortsätter att spela i Europa och jag fortsätter med landslaget. Det är både utmanande och utvecklande, säger han.
För att utveckla sitt eget ledarskap kan Mikko Riipinen detaljstudera gamla tal han hållit inför laget – eller sitt kroppsspråk på sidlinjen. Allt för att fortsätta förnya sig själv.
– Jag lägger mycket tid på att analysera mig själv. Det blir väldigt lätt att man sitter hela dagen, klipper video, läser saker, funderar och diskuterar bland coacherna om en sak som ska framföras till spelarna på 45 sekunder.
Hur mycket tid kan du lägga på de där 45 sekunderna?
– Det kan jag fundera i dagar över. För tappar du koncentrationen hos spelarna under de sekunderna för många gånger, då är de aldrig värda någonting mer. Och jag har jag förlorat en möjlighet att hjälpa dem att prestera. Därför är det otroligt viktigt. Ju mer jag gör det här, ju mer förstår jag att ”less is more”, säger han och fortsätter:
– Jag försöker hitta inspiration till att vara en bättre ledare på andra ställen än i basketvärlden.
Var då?
– I andra sporter till exempel. Jag har suttit ned med Norrköpings förra tränare Glen Riddersholm och pratat med honom. Några gånger för att utbyta idéer. Vi hade ett långt samtal en gång, i flera timmar. Finlands och Tysklands förbundskaptener träffade jag i samband med OS-kvalet. Företagsledare i näringslivet som vet hur man leder människor i olika stadier av livet. Sådana saker.
Vad tog du med dig från mötena med Glen Riddersholm?
– Faktiskt mycket av det här att hålla en proffsig nivå genomgående. Han tyckte att det var viktigt. Att man inte kunde vara väldigt, väldigt proffsig i en aspekt av sin apparat och på ett annat ställe får det bli som det blir. Jag vet inte om vi tagit in det, men det var intressant att han trodde mycket på att ha specialister i ledarstaben och på planen. Det var en intressant tanke.
Här och nu har Mikko Riipinen ett SM-guld att vinna.
Samtidigt medger förbundskaptenen att han funderar över om han har ett ansvar att bryta ny mark.
– Det har jag tänkt på länge. Många menar att min största investering vore att åka utomlands och öppna dörren för svenska coacher. Det kan jag förstå. Men jag ser det också som en investering att jag är i Sverige, och förhoppningsvis – om folk tycker det – bidrar till att nivån på svenska coacher i ligan är relativt hög. Det är också ett sätt att bidra till svensk basket. Jag är lite tudelad där.
Vad är viktigast för dig då?
– Jag vill absolut nå så långt jag kan nå. Även om det låter lite diffust. Men jag vill nå till en inspirerande nivå.
Hur länge är SBL en inspirerande nivå?
– Nu går jag till jobbet och känner att det är kul. Det är mäktigt att stå framför en fullsatt Stadium Arena. Den dagen jag känner att det känns litet och inte så häftigt kanske de känslorna kommer att växa fram. Men än så länge är det en inspirerande miljö. Jag vill vara här. Jag är inte här för att jag måste.