BITVIS PÅ VÄG
Dolphins har haft en lite stökigare höst än vanligt. Vassa insatser ibland. Sämre däremellan. Och med en större omsättning än vanligt är det kanske inte så konstigt om det har tagit lite extra tid för Mikko Riipinen att få ihop det här lagbygget till ett vinnande maskineri.
Det känns inte lika självklart i år, men är på väg någonstans.
Det var ingen större värdemätare att dra några växlar av, segern i Umeå. Men det var femte raka för laget – och spelet ser i perioder bättre ut. Åtminstone så länge som det behövdes den här mellandags-kvällen. För efter en fullkomlig överkörning i tio minuter tilläts jumbon komma tillbaka oroväckande mycket därefter – innan Dolphins avslutade överlägset igen. Någon fara för segern var det givetvis aldrig, men Dolphins behöver fortfarande jobba bort en del dippar.
JÄTTE-JUMBON
Umeå hade ekonomiska bekymmer i våras och hängde på en skör tråd. Man tog sig ur det, stannade i SBL men det har inte varit en rolig höst. Det är bra att inte fler lag lämnar ligan såklart, men det är inte heller bra när det ser ut lite som Fryshuset under deras värsta säsonger.
Umeå är inte ett lag som håller nivån över hela matcher.
Omar Krayem är bra, men runt honom är det tunt och orutinerat. Inte minst sedan Derek St Hilaire valde att åka hem. Dolphins gjorde 32–6 och matchen var egentligen död där och då, redan efter en period. Sedan kändes det som att de regerande mästarna spelade runt, lekte basket, slarvade en hel del, dippade men kunde ändå spela av matchen.
Torbjörn Gehrke har ett jobb att göra om Umeå ska lyfta. Noll segrar på 13 matcher hittills säger en del.
Det är ingen vacker resultatrad.
KAN BLI EN KULTURBÄRARE
Marcus Tyus var nyttig när det behövdes. Framför allt på slutet. Det räckte att ta tag i det periodvis. Dolphins var tillräckligt överlägset ändå. Men är det någon som Dolphins borde jobba hårt för att behålla så är det han.
Det är kanske att slå in öppna dörrar.
Men 30-åringen har hittat sin plats i Dolphins, vad jag förstår trivs familjen bra i Norrköping och Sverige och på planen håller han fortfarande nivån för att vara en toppspelare i ligan. Nyligen öppnade han för att stanna och vore jag klubbledningen är det såklart en spelare att gå hårt för.
Till och med skriva ett nytt långtidskontrakt med.
Ja, jag vet att Dolphins inte har en chans att utmana ekonomiskt om det dyker upp större klubbar men man kan erbjuda en trygg plats för en hel familj. Det vore ett statement för framtiden om att få honom kvar.
Så viktig är han.
INSIDE
När Adam Ramstedt lämnade var det ett hål som var näst intill omöjligt att fylla. Elias Desport, som fanns bakom, lämnade också och är det någonstans på planen som laget fått bygga om mest så är det under korgarna.
Shane Hunter har varit en vass värvning.
Sebastian Forsling ung och har en bra bit kvar i utvecklingen än, men mot Umeå fick han mer speltid än vanligt. Och var bra.
Ja, motståndet var klent men ju fler minuter han kan avlasta med ju närmare avgörandet det kommer så kan det bli en viktig faktor för Dolphins.
FOKUSET EFTER RIVSTARTEN
Efter den överlägsna första perioden gjorde inte Dolphins mer än vad som krävdes innan slutforceringen var bra igen. Upp och ner, ingen vidare match överlag med enormt mycket misstag åt alla håll och från båda lagen. Mikko Riipinen härsknade till ett par gånger och tog ett par timeouter när fokuset saknades.
Positivt för honom dock att alla spelarna hamnade i poängprotokollet till slut. Och speltiden kunde fördelas på ett bra sätt.