Det är en och en halv vecka sedan Dolphins säkrade SM-guldet när vi möter upp Tim Schüberg i centrala Norrköping.
Det sista firandet efter den stora triumfen börjar nu klinga av. Kvällen innan har det varit bankett.
Några av spelarna har redan rest hem. Efter att ha levt, tränat och slitit ihop i en hel säsong är det en märklig känsla när det blir dags att skiljas åt – med vetskapen om att de kanske aldrig kommer ses igen.
– Det är väldigt speciellt för man har varit så nära varandra i tio månader. Det är som att alla bara byter jobb var tionde månad. Men man har gjort det här i många år nu så det börjar nästan kännas normalt, säger Tim Schüberg.
Några samtal om hans egen framtid i klubben har inte påbörjats än men allt talar för att han blir kvar. Både han själv och klubben har varit tydliga med att de vill fortsätta tillsammans. Det blir i så fall hans tionde säsong i Dolphins. Den senaste blev ännu en stor framgångssaga för klubben med Europaspel, cupguld och den fjärde raka SM-titeln.
Men för Tim Schüberg, 29, har det varit en säsong som inte varit lik någon annan. Han har fått hantera sorg, smärta och oro samtidigt som han har jagat sportsliga framgångar med laget.
Hon och Tims mamma, Sussi, hade varit på plats i Stadium Arena och sett Dolphins och var på väg upp till Södertälje för att se damerna spela, men kom aldrig fram. Tims mamma överlevde. Kristina gjorde det inte.
– Hon var en väldigt nära vän. Hon var som en plastmamma för mig. Någon man alltid har kunde vända sig till när något hänt. Det var väldigt omtumlande.
Hur var det att hantera det och samtidigt försöka prestera på planen?
– Det var blandade känslor. Jag tror vare sig min mamma eller Kristina hade velat att man slutade spela bara för att man sörjer någon som har gått bort. Självklart ska man fortsätta spela och göra det man älskar. Men det blir många tankar. Många träningar där man tänker: vad är meningen? Som tur är har man många fina människor runtomkring sig som stöttar och vi har en väldigt fin atmosfär. Man får ha dåliga dagar men man ska ändå göra sitt jobb.
Utöver den stora sorgen har många av hans tankar även riktats mot brorsonen Nils, 4, som går en ständig kamp efter att ha fötts med ett för stort hjärta.
– De har försökt hitta olika lösningar och vad de kan göra för att det ska bli bättre. Det har varit små steg framåt men situationen har inte ändrats för det.
Sedan årsskiftet har situationen varit så allvarlig att Nils har varit inlagd på Karolinska universitetssjukhuset i Solna på heltid. Tim försöker hälsa på så ofta han kan men under säsongen är tiden förstås knapp.
– Jag vill vara ett stöd och man försöker göra det bästa av situationen. När tiden finns är det fint att bara åka dit och sitta där i några timmar, säger Tim och berättar att de håller kontakt med videosamtal också.
Innan Nils låg på sjukhus brukade de även umgås på distans genom att spela tv-spel tillsammans online.
Hur har situationen med din brorson påverkat din inställning till att skaffa egna barn?
– Jag ska inte säga att den blivit annorlunda. Självklart vill jag ha barn. Men man förstår ju att risken finns att någonting kan hända och det är ju vanligare än man tror med hjärtfel. Men det ska inte hindra mig från att skaffa barn.
Hur skulle du säga att du formats av det som hänt den här säsongen?
– Man får ett annat perspektiv på saker och ting, på vad som är viktigt här i livet. Jag minns när jag fick en stressfraktur i foten och inte kunde spela i slutspelet 2019. I mitt huvud var det som att livet hade gått under då. Nu, efter allt som hänt, är det svårt att klaga på en skada. Man är tacksam att man kan spela överhuvudtaget.
Förra året startade han ett eget företag för att stötta brorsonen – och andra barn med hjärtbesvär. Nu kommer nästa initiativ. På söndag arrangerar han Hjärtebarnsloppet i Norrköping där pengarna oavkortat går till Hjärtebarnsfonden som jobbar för att ge barn som drabbats av hjärtfel en bättre framtid.
– I fjol var jag själv med och sprang uppe i Stockholm. I år tänkte jag att varför inte försöka arrangera det i Norrköping och få fler att få upp ögonen för det här, säger Tim Schüberg.