Det började med en kort praktikplats när han gick första året på gymnasiet 2009. 2012 blev han anställd i Dolphins och där har Jonatan Eriksson i stort sett gjort det mesta sedan dess – utom att spela.
– Det står koordinator på hemsidan eftersom jag sköter resor, bokningar och sånt. Men det har varit allt annat administrativt med försäkringar, uppehållstillstånd, köra spelare och flytta möbler. Team manager låter nog bättre men jag brukar säga att jag är allt-i-allo, säger ”Jonte”.
Inte minst har han varit materialförvaltare med allt vad det innebär med att tvätta kläder och hålla koll på all utrustning runt träning och matcher.
Dessutom har han även varit timanställd på Stadium Arena, så hallen har onekligen varit hans andra hem de senaste åren.
– Sysslorna har flytit ihop. Ibland har jag varit vaktmästare men har fått gå in och göra Dolphinsgrejer även då. Vissa perioder har man knappt varit hemma men jag har haft en madrass att lägga mig på i hallen, berättar Jonte.
Och du har blivit både kompis och psykolog till flera spelare.
– Verkligen. Jag har kommit så nära vissa, och de har öppnat upp sig för mig.
Hur många timmar har du lagt i hallen?
– Snittet har nog legat på 250 timmar i månaden men en månad förra året var det 412 timmar. Det var matcher och en massa event att sköta. Det har inte varit mycket fritid men jag ser det mer som en livsstil än ett jobb.
Jonatan Eriksson är på väg till New York för att fira nyår med en kompis och kontraktet med Dolphins går ut vid årsskiftet. När han kommer tillbaka till Norrköping väntar en överlämning med klubbdirektören Lasse Johansson, och därefter går flyttlasset till Lund där han ska plugga till brandman i två år.
23-åringen kommer lämna ett näst intill oersättligt hål efter sig, och det är med blandade känslor han flyttar ifrån Norrköping.
– Jag känner både glädje och sorg. Det är trist att lämna men jag har fått en fantastisk respons från alla nu när jag ska sluta. Men jag kommer hålla kontakten med folk ändå och jag vet att Stadium Arena kommer höra av sig för att få hjälp med event, berättar han.
Som ny i klubben fick han en guldmedalj runt halsen när herrlaget vann SM 2012. Den, ett par silver och tusen minnen tar han med sig till det nya livet i Skåne efter nyår.
– Det har hänt så mycket att man knappt har reflekterat om det har varit konstigt. Man har bara gjort det. Bland det underligaste är väl att åka upp till Arlanda bara för att lämna två väskor. Nyligen kom jag hem från Malmö med herrlaget klockan fyra på morgonen, och klockan sju åkte jag med damerna upp till Arlanda för att flyga till Umeå.
Jonte berättar att två år yngre Tim Schüberg har blivit som en lillebror för honom, och flera andra spelare har haft sina egenheter att hålla koll på.
– I år är det väl inte lika mycket konstigt egentligen men Johnell (Smith) har ju sin tandpetare. Innan matcherna ger han alltid mig en som reserv, och sen kommer han och byter om den har gått av eller om det går dåligt. När Adnan (Chuk) var spelare brukade han stå och dricka vatten och sen spotta rakt ut på golvet. Jag vet inte om han tänkte på det själv men då fick man ju gå och torka upp, haha. Andrew Mitchell hade också sina saker för sig
Hur många personer ska de ersätta dig med?
– Inte någon, vad jag kan tyda det till. Det lät inte så i alla fall, säger Jonatan Eriksson.