Måltjuvar på väg upp

Det är dagen efter halvskrällen i Landskrona då Sylvia slog svartvitrandiga Bois i Skåne.
31 till Bollspelarens stoltheter innebar slutpunkten på en makalös vecka med tre segrar mot, i tur och ordning, IFK Malmö, Gefle och Landskrona.
Sylvia är definitivt höstens lag med sju segrar på de åtta senaste matcherna, och helt plötsligt är det bara tre poäng upp till en allsvensk kvalplats.
Repklättringen framför kameran i familjen Anderssons hus på Du Rietzvägen i Lindö får väl symbolisera lagets marsch uppåt i tabellen.
Men trots att Sylvia var på vippen att ta en allsvensk kvalplats redan under debutåret i division I för tre år sedan, verkar ingen riktigt ta laget på allvar.
Det är bara att kolla på Tipstjänsts odds. Spelar vi borta är det alltid mer än tre gånger pengarna på oss. Och om vi ligger på Stryktipset och vinner är det ingen utanför Norrköping som har 13 rätt, säger Pelle Andersson.
Pelle och sambon Marias äldsta barn Oliwer och Ludwig springer mellan gårdarna i grannskapet medan han själv och anfallskompisen Niclas Fredriksson slår sig ner i skuggan på altanen för att snacka mål.
Niclas har gjort 16 och efter fem mål på de två senaste matcherna är Pelle uppe på tolv. Med den fabrikationen ligger de etta och tvåa i superettans skytteliga, och nu har Pelle fått upp vittringen på förstaplatsen.
Jag ska sluta passa nu, skämtar han. Nej vars, men det vore oerhört häftigt om vi kunde sluta etta och tvåa.
Visst vore det otroligt, menar Niclas.
Kan ni beskriva varandras positiva och negativa egenskaper som fotbollsspelare?
Pelle har snabbheten och ett ruskigt bra tillslag med högerfoten, säger Niclas medan han hugger in på en bulle.
Och negativa?
Jag kan hjälpa till och säga att jag kan bli bättre på huvudet. Där är jag fortfarande en nybörjare, konstaterar Pelle och Niclas nickar instämmande.
Och Niclas då?
Han är en utpräglad målskytt och tåar in dom. Styrkan går väl att förbättra men det kompenserar han med teknik och målsinne, analyserar Pelle.
Är ni det perfekta anfallsparet?
Ja, jag tycker det. Han är den typen jag alltid har velat spela med, menar Pelle.
Niclas håller med:
Många sa innan att det vore kul att se just oss två ihop. Det är ju kul att se att det stämmer bra även i verkligheten.
Ingen av oss har samma egenskaper men tillsammans är vi nästan en helt komplett spelare, tycker Pelle.
Den gemensamma nämnaren för dem är att de spelade i allsvenskan i fjolNiclas i Gais och Pelle i IFK Norrköping.
Känns det som en revansch att det gått så pass bra för er i år?
Lite, måste jag nog säga, eftersom jag inte dög i Gais och dom spelar i samma serie nu, menar Niclas.
Revansch är nog ett lite för starkt ord. Men det är ändå skönt att bevisa att man kan göra mål, säger Pelle.
I dagsläget är det inte en helt orimlig tanke att Sylvia faktiskt kan få spela i allsvenskan nästa år. Vid ett eventuellt kvalspel kan motståndaren heta just IFK Norrköping.
Pelle Andersson skruvar på sig lite när det höstscenariot målas upp. Han har fortfarande ett IFK-hjärta och ett kvalderby skulle ju innebära att bara ett av lagen kan spela i högsta serien nästa år.
Framför allt tror jag att IFK är för bra för oss. Då möter jag hellre Häcken eller Trelleborg. Jag är helt övertygad att IFK slipper kvala. Sen kan det ju bli kul med derbyn nästa år i stället, konstaterar han med ett leende.
Det blir däremot östgötaderby redan på söndag då superettans jumbolag Motala kommer till Bollspelaren.
Nu gäller det att vara ödmjuk och inte bli för kaxiga, varnar Pelle.
Då kan det lätt bli förlust, menar Niclas.
Två rutinerade målskyttar har talat.