Videon är inte längre tillgänglig
Detaljplanen för Inre hamnen är utställd för granskning fram till mitten av september.
I en bilaga till kvalitetsprogrammet, som i sin tur är en del av detaljplanen, visar de olika byggföretagen vad de planerar att bygga. Här visas miljöer, innergårdar och hus - runda hus, ovala hus, trappformade hus, ganska vanliga hus och hus som sticker ut rejält jämfört med vad som finns nu i Norrköping.
Karin Milles Beier beskriver helheten:– Stort och smått, om vartannat och huller om buller.
Hon brukar säga att det gäller att hitta själen hos en plats och att anpassa arkitekturen efter den.
Vad är Inre hamnens själ?Svaret blir långt och handlar om hur området förändrats under årens lopp, från betade strandängar till den hamn, som spelat så stor roll för Norrköpings historia och som nu flyttar längre ut.
– Det är inte lätt att hitta en själ, men just förändringarna kan vara ett sätt.
Det är viktigt att plocka in element från den gamla miljön också, tycker hon.
– När vi har en sådan unik plats i Norrköping, som är en unik stad, är det viktiga att hitta det som fortsätter att göra Norrköping unikt.
Hon pratar om vikten av en förankring i historien, men av att ändå våga bygga nytt och modernt.
I denna första av två etapper för Inre hamnen blir det en mer klassisk kvartersstad med lägre bebyggelse längs de nya kanalerna. Utmed Strömmen blir det en del solitära hus med lite högre höjd.
Husen ska se olika ut. Karin Milles Beier tycker att nya stadsdeler med identiska hus kan bli näst intill mardrömslika.
– Men det kan ju bli för mycket av det goda, som en kakafoni. Det måste finnas något som skapar ett slags dämpning också.
Det har tagits fram en kulör- och materialstrategi, som ger möjlighet till stora variationer, men ändå håller ihop.
Hon pratar om hus som är lågmälda och hus som gör lite mera väsen av sig.
Riksbyggens och Slättös planerade byggen visar hon som exempel på lågmälda hus.
– Det här är hus som inte gör så mycket väsen av sig, men med en elegans och med material som åldras vackert.
Hon pekar särskilt på hur balkongerna lagts in.
Hyresbostäders bidrag tillhör också de mer lågmälda, utom att ett av husen som är ovalt. Det ligger alldeles vid kajen och för tankarna till ett fyrtorn.
– Det är viktigt att inte bara ha bostadsrätter längst ut, utan hyresrätter också. Udda och kul, säger hon om husformen som liksom skär av kvartershörnet.
Heimstadens projekt med terassering och gröna tak tillhör dem, som hon tycker sticker ut lite mera, liksom deras riktigt höga hus, det högsta i området. Det ligger på kajen, längst ut från Hamnbron och delvis ut över vattnet på ett sätt som gör det möjligt för människor att passera under det.
– Det bryter av kajen så att man får en annan upplevelse när man promenerar där. Arkitekturen fångar väldigt mycket av det vi vill se i Inre hamnen. Byggnaden är en skulptur i sig själv, ger lite känsla av fyr, eller av containrar staplade på varandra, och kommer att bli ett unikt landsmärke både på dagen och natten.
Hon är rätt säker på att det kommer att bli diskussioner om flera av husen, om de är fula eller fina. Det kan vara lätt att fastna i gamla skönhetsideal, men lika viktigt som det är att bevara gamla vackra hus är det att våga bygga nya moderna, tycker hon.
– Det är spännande att kunna läsa en stads berättelse i arkitekturen.
Hur säkert är det att husen kommer att se så här ut?– Projekten ska förstås bearbetas. Det är inte säkert att det blir exakt så här, säger hon.
Det finns erfarenhet av hur projekt och fina skisser på detaljplanestadiet sedan urvattnats. Detaljplaner i sig är inte särskilt detaljerade när det gäller utformningen, utan anger mest hur stort och högt det får byggas. Det är detaljplanen som bygg- och miljöskyddsnämnden har att luta sig mot när den senare ska ta ställning till bygglov. I det läget kan en hel del i utformningen av husen ha ändrats från de tidigare skisserna. Det kan ha gjorts förenklingar och förbilliganden.
Hur vet ni att inte också Inre hamnen slutar som ett urvattnat projekt?– För Inre hamnen ligger både kvalitetsprogrammet och material- och kulörstrategin med i detaljplanen och de ska också ligga till grund för kommande bygglov. Och avtalen med företagen är skrivna så att de inte kan byta arkitekt eller överlåta till ett annat företag utan att prata med kommunen först, säger Karin Milles Beier.
Läs mer om inre hamnen: