Det var när Tekniska verken skulle gräva ned en nya kraftledning bara några hundra meter söder om Vreta klosters kyrka som gravplatsen upptäcktes.
Arbetet inleddes för ett par veckor sedan och från och med i måndags har några arkeologer och experter på ben (osteolog) ömsom borstat och ömsom smågrävt fram skeletten som troligtvis legat nedgrävda sedan tidigt 1000-tal.
– Det finns flera tecken på att så är fallet, säger arkeolog Rikard Hedvall och börjar räkna upp de fynd som gjorts vid platsen.
Först tänderna i de välbehållna kranierna.
– Lite slitna förstås, men i övrigt väldigt fina. Det tyder på att vi hittat en medeltidsgrav och inte en pestkyrkogård från tidigt 1700-talet som vi först trodde. Men vi övergav snabbt den teorin eftersom tänderna på de som begravdes då var väldigt dåliga. Vid den tiden åt vi socker i ganska stor utsträckning och karies spred sig som en löpeld. Tänderna på de kroppar vi nu har hittat har knappt några hål alls.
Sedan längden på kvarlevorna.
– En del människor som levde under medeltiden hade det ganska gott ställt med bland annat tillgång till bra mat. Det gjorde att medellängden på vuxna uppgick till omkring 180 centimeter. Några av de skelett som vi hittat ligger kring just dessa längder. Senare, på 1700-talet och en bit in på 1800-talet, sjönk medellängden till cirka 160 centimeter. Det var svåra tider med svält och annat elände som härjade då. Det påverkade levnadsstandarden negativt.
Placeringen av gravarna och hur kropparna lagts ned i jorden är två andra faktorer som arkeologerna tagit fasta på.
– Vi tittar till exempel på armarnas position. De är lagda utmed kropparna, vilket var vanligt på 1000-talet. Längre fram i tiden lade man händerna på magen för att ännu senare, när vi närmade oss 1700-talet, flytta upp dom mot bröstkorgen, säger Rikard Hedvall och fortsätter:
– Dessutom är kropparna lagda i östvästlig riktning, vilket tyder på att gravarna är från tiden då kristendomen hade fått fäste runt om i landet. De begravda skulle nämligen se sin skapare, Kristus, på den yttersta dagen.
Caroline Arcini som bland annat är expert på ben (osteolog) jublar över de fynd som gjorts vid platsen.
– Det är högst oväntat. Ingen hade någon kännedom om gravplatsen innan grävarbetena kom igång. Frågar du hur jag känner inför det här så blir svaret 12 på en skala från 1 till 10. Det är helt fantastiskt.
– Man har tidigare hittat kanske 35 liknande gravplatser runt om i Östergötland, men varje gång det sker blir man otroligt upprymd.
Rikard Hedvall berättar att området på gärdet utanför kyrkan kan innehålla upp emot 200 gravplatser.
– Vi har funnit spår efter cirka 70 stycken, men vi gräver fram endast ett 20-tal. Det är alla sorter, barn och vuxna män och kvinnor. På en av kvarlevorna har vi hittat spår efter vad vi tror är ett svärdshugg. Förmodligen i samband med en strid.
Benresterna kommer nu att undersökas noga enligt Kol 14-metoden. Först då kan man komma närmare vilken tidsepok gravarna är ifrån. Därefter kommer de sannolikt att sparas för framtida forskningsprojekt.
Annika Konsmar, arkeolog och projektledare för gravplatsen i Vreta Kloster, hoppas att man nu ska få svar på vilken relation platsen hade till klostrets utveckling.
– Det fanns ett samhälle här innan klostret kom på plats och det vill vi gärna veta mer om, säger hon.